Boken ropar mig bryskt tillbaka
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Börjar läsa Iida Raumas ”Hävitys” och det känns motigt. Romanen introducerar en ensamvarg som springer om nätterna, personen är anonymt hållen, kallas A.
Det börjar vagt. Stämningen är mörk också utanför natten. Så ramlar A omkull, snavar liksom på historien, slår sig ordentligt.
Det är ovidkommande,