Bildning är motgiftet till desinformation
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Jag har ännu inte blockat någon på den sociala medieplattformen X, men den dagen närmar sig.
X, tidigare Twitter, brukade vara min favorit – ett bra sätt att utbyta tankar och åsikter med människor från hela världen och ett sätt att kommunicera direkt med sådana man inte annars träffar.
Men på några år har Elon Musk, som äger X, förvandlat det till en plattform där det är nästan omöjligt att föra en vettig eller konstruktiv diskussion överhuvudtaget.
När diskussionerna tidigare ledde till nya insikter möts man idag av hatfulla meddelanden, desinformation och troll.
Faktagranskning är inte heller samma sak som censur, vilket felaktigt påståtts.
Efter att faktagranskningen på X ersattes av så kallade ”community notes” sköt mängden desinformation och strunt i höjden.
Faktagranskning är inte heller samma sak som censur, vilket felaktigt påståtts.
Det att det under uppenbar desinformation finns en faktaruta som ger mer information och sätter saker i sin rätta kontext hjälper läsaren att utvärdera den information man tar till sig.
I mitten av januari meddelade dessutom Mark Zuckerberg att Facebook följer X i fotspåren och avslutar faktagranskningen för användare i USA.
Man kunde tänka sig att det skulle vara i allas intresse att algoritmerna är transparenta och att diskussionen modereras på ett ansvarsfullt sätt.
Det är i hela vårt samhälles intresse att vi kan skilja sanning från lögn. Fakta från strunt.
”Alla har rätt till sin egen sanning” verkar ändå nu vara den rådande inställningen. Jag håller inte med.
Det är i hela vårt samhälles intresse att vi kan skilja sanning från lögn. Fakta från strunt.
Medieläskunnighet har därför länge haft en viktig roll i grundskolans läroplan. Vi vill att våra barn ska kunna skilja sant från falskt och äkta från bluff.
Medieläskunnighet kräver att också de grundläggande färdigheterna – att läsa, skriva och räkna – är tillräckligt goda. Regeringen satsar dessutom på att utöka antalet veckotimmar i modersmål och matematik från och med hösten 2025.
Lika viktigt är det att vi vuxna – som också tillbringar en stor del av vår fritid på sociala medier – är medieläskunniga. Att vi läser innehållet i en artikel innan vi blint delar den och att vi dubbelkollar källan och funderar på dess trovärdighet.
Förutsättningarna för att klara av detta har vi i skick – nyligen publicerades PIAAC-undersökningen, som också kan kallas för vuxen-Pisa, och enligt den klarar sig finländska vuxna bäst i världen när det gäller att läsa och räkna.
Grundskolan är en sak, men jag är övertygad om att också den fria bildningen, som når oss vuxna, spelar en stor roll.
Vi utmärkte oss dessutom med att resultaten förbättrats de senaste 10 åren. I mätningen om förtroende för andra landade vi på andra plats, direkt efter Danmark.
Man kan fråga sig vad det är vi gör rätt, varför är vi så bra?
Grundskolan är en sak, men jag är övertygad om att också den fria bildningen, som når oss vuxna, spelar en stor roll.
Den tradition av medborgar- och arbetarinstitut vi har är unik på många sätt, ger möjlighet till livslångt lärande, till att utveckla oss och att tillsammans med andra skapa gemenskap och förtroende kring aktuella frågor.
Den fria bildningens syfte är att stöda sammanhållningen och jämlikheten i samhället och att främja ett aktivt medborgarskap.
Den fria bildningen är utbildning i allra högsta grad, och bör behandlas så.
Kommunala försök att flytta den från bildningssektorn klingar därför illa. Den fria bildningen är trots allt just det ett resilient samhälle behöver.
Och bildning överlag är fortfarande det bästa motgiftet till alla försök till informationspåverkan och desinformation, vare sig avsändaren är Putin eller en miljardär med bristande omdöme.
Här kan du läsa fler kolumner av Anders Adlercreutz.