Betydande miljömakt delas i kommunalvalen – totalt äger kommunerna 448 000 hektar skog
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Finlands 308 kommuner är betydande maktutövare i miljöfrågor.
De fullmäktigeledamöter som väljs i det kommande kommunalvalet avgör vilken typ av miljöpolitik som ska genomföras i kommunerna under de kommande fyra åren.
Denna makt är särskilt viktig i frågor som rör markanvändning, eftersom kommunerna har monopol på planläggningen och nästan alla kommuner äger skogar.
Totalt äger kommunerna 448 000 hektar skog.
Genom planering kan kommunerna skydda värdefulla naturmiljöer baserat på undersökningar.
Naturområdena bör vara tillräckligt stora och bilda ekologiskt funktionella nätverk.
Planering kan också användas för att bevara fria stränder och för att definiera obebyggda strandzoner i den kommunala byggnadsordningen.
Den nyligen reformerade naturvårdslagen ger en ram för ekologisk kompensation, vilket innebär att man på ett annat ställe kompenserar för de negativa effekter som markanvändningen orsakar på naturen.
Kommunerna borde i stor utsträckning använda sig av detta verktyg i sina byggprojekt.
Kommunerna har en lagstadgad skyldighet att främja naturskyddet inom sitt område.
Trots det är endast några procent av de kommunala skogarna officiellt skyddade, även om målet borde ligga på en skyddsnivå på 30 procent.
Detta är mycket viktigt, eftersom inrättandet av naturskyddsområden är ett säkert och effektivt sätt att skydda den biologiska mångfalden.
Skyddet hindrar inte att man fortsätter använda skyddade områden för rekreation på ett kontrollerat sätt.
Kommunerna kan minska trycket på skogsnaturen genom att avskaffa det ekonomiska avkastningsmålet för sina skogar och minska avverkningen med tonvikt på bevarandet av miljö- och rekreationsvärdena.
I sina ekonomiskogar bör kommunerna avstå från kalhyggen och övergå till ett kontinuitetsskogsbruk, som baseras på plockhuggning.
Med denna metod är det möjligt att avsevärt minska skadorna på miljön och landskapet som orsakas av skogsbruk.
I de kommunala offentliga måltiderna bör i sin tur konsumtionen av kött och andra animaliska produkter minska och ersättas med inhemskt växtprotein.
Kommunerna lägger varje år flera miljarder euro på offentlig upphandling.
Miljömässigt hållbara kvalitetsfaktorer bör betonas vid upphandling.
I de kommunala offentliga måltiderna bör i sin tur konsumtionen av kött och andra animaliska produkter minska och ersättas med inhemskt växtprotein.
Kommunerna kan inkludera bedömningen av miljöpåverkan av sina egna beslut i sina beslutsprocesser på samma sätt som vissa kommuner bedömer de ekonomiska konsekvenserna av sina beslut.
Nuförtiden är det också möjligt att bedöma kommunens fotavtryck på naturen och använda resultaten för att lindra de mest negativa miljöeffekterna av kommunens verksamhet.
Kommunernas investeringar i aktier och fonder bör granskas med avseende på miljöpåverkan av dem och man bör eftersträva att följa en investeringsstrategi med hög hållbarhet, till exempel genom att avyttra produkter som är relaterade till fossil energi.
Kommunalvalet är ett viktigt tillfälle att fatta nya beslut för att motverka klimatförändringen och skydda naturmiljöerna.
Väljarna bör nu välja kandidater som visar ett starkt miljöansvar och ett engagemang för att värna om den biologiska mångfalden.