"Berättelsen om hur Jesus återvände till himlen ställer vårt förnuft inför många frågor och ger få svar"

I min fickalmanacka hade jag för fredagen den 22.5 skrivit in Stafettkarnevalen i Vasa.

Den här anteckningen streckades över, liksom alla andra inskrivna fysiska evenemang som skulle ha hört till mina arbetsuppgifter den här våren.

Jag jobbar med skolsamarbete på Kyrkostyrelsen och vi brukar vara med i tältbyn på Stafettkarnevalen. Många av deltagarna är med och springer endast ett lopp och det blir mycket tid över att fördriva på stadion. Det har känts mycket meningsfullt och viktigt att tillsammans med andra organisationer få vara med och erbjuda aktiviteter för barnen och ungdomarna och prata med dem.

I stället för Stafettkarnevalen kunde jag i fredags hålla en semesterdag som fortsättning på Kristi himmelsfärdsdagen som vi firar idag. Helgdagen, som firas 40 dagar efter påsk, är en gammal söckenhelg som sedan år 1992 åter firas på sin riktiga dag inne i veckan på en torsdag. Skönt för många med en extra ledig dag i maj!

Berättelsen om hur Jesus återvände till himlen ställer vårt förnuft inför många frågor och ger få svar. Det skulle kännas lättare att gå ut och pynja i trädgården eller tvätta fönstren här hemma än att börja fundera på vad som egentligen hände på berget för 2000 år sedan.

Inom bildkonsten är Jesus fotavtryck en vanlig symbol för hans himmelsfärd. Enligt en legend blev fotavtrycken kvar i berget när han lyftes upp i höjden och ett moln tog honom ur lärjungarnas åsyn.

Enligt en annan gammal berättelse frågar en ängel Jesus efter hans himmelsfärd: ”Hur skall det gå med ditt rike på jorden? Vilka planer har du för framtiden?” Kristus pekade då på de elva lärjungarna, som efter himmelsfärden var på väg hem igen, och sa: ”Jag har ju mina lärjungar”.

Men ängeln var inte nöjd. ”Men om dina lärjungar sviker – vad händer då? Har du ingen annan plan?” frågade han. Kristus svarade: ”Nej, jag har ingen annan plan.”

Jesus verkar inte ha någon plan B för hur Guds rike ska bli synligt på jorden. I evangelietexten (Joh. 17:24-26) för Kristi himmelsfärdsdagen ber Jesus till Gud ”att den kärlek som du har älskat mig med skall vara i dem, och jag i dem.”

Att vara lärjunge är inte att vara stark i tron eller att ofta lyckas i sina föresatser att var en god och kärleksfull människa. Tron handlar i första hand om att överlämna sig, att erkänna sitt beroende av Gud, att inte ge upp sitt hjärtas längtan efter helhet, kärlek och ett hållbart liv i en rättvisare värld.

Tro är inte att förstå hur rummets och tidens gränser överskrids, det är att leva i mysteriet omsluten av Gud som skapat tid och rum.

Maria Björkgren-Vikström

sakkunnig i skolsamverkan och konfirmandarbete vid Kyrkostyrelsen