"Bara i Åbo" – ledande tjänsteman kritiserar generösa byggrätter som ska motivera ägare att renovera trähus

Emma Strömberg
Man i halvprofil
Timo Hintsanen säger att det ger fel signaler om fastighetsägaren väntar sig en morot i form av ökad byggrätt för att ta hand om sin fastighet.
Publicerad:

Åbo har en lång historia av att ge stora byggrätter till tomtägare för att kompensera renoveringen av gamla trähus.

Genom åren har det varit vanligt att när politiker skyddat ett gammalt trähus har tomtägaren getts tillstånd att bygga ett höghus på innergården. Stadsplaneringsdirektör Timo Hintsanen kritiserar förfarandet. – Jag har funderat mycket på detta. Om man bygger nytt bredvid gamla hus borde nybyggena planeras i samma skala och med respekt för de gamla byggnaderna. Det är problematiskt om man då ger väldigt stor byggrätt för att så att säga kompensera för renoveringskostnaderna, säger Hintsanen. Han poängterar att lagen om stadsplanering inte direkt känner till ett sådant förfarande att en stad på det här sättet subventionerar renoveringen av gamla hus. – Men det är ett politiskt val man kan göra, och i Åbo har politikerna velat stöda fastighetsägare på det här sättet.

Hintsanen känner inte till någon annan stad i Finland där man på samma systematiska sätt skulle ge byggrätter för höghus på innergården till låga gamla hus.

Emma Strömberg
När Idrottsföreningen Tuto behövde renovera sina kontorslokaler i trähusen på Smedsgatan mittemot Heideken fick de bygga två höghus på innergården efter en hårt kritiserad process. Tuto har nära kopplingar till Socialdemokraterna. Samlingspartiet var också drivande för höghusbyggen.

Om vi tar ett exempel från de senaste åren: på tomten i hörnet av Eriksgatan och Slottsgatan bevarades till slut de skyddade trähusen i empirestil. Eller, det ena huset hade redan hunnit bli så förfallet att man tvingades bygga ett helt nytt hus med en likadan fasad som det gamla, men på innergården byggdes ett höghus. – Det var ett politiskt val. I tjänstemannaberedningen fanns det också förslag där alla nybyggen på innergården skulle vara låga, säger Hintsanen.

Emma Strömberg
trähus med höghus bakom
I hörnet av Skolgatan och Eriksgatan byggdes trähuset till vänster helt om i samma stil som det ursprungliga. Byggbolaget fick bygga ett höghus på innergården.

Han rentvår därmed tjänstemännens ansvar på denna punkt: de bereder olika förslag och i slutändan är det de folkvalda som bestämmer. På 90-talet väckte bygget av höghus på Tavastgatan 24 bredvid Kåren protester. Husen är inklämda mellan Vårdberget och en länga låga gamla hus i trä och sten. Trähus på innergården revs för att ge plats åt höghusen.

Bredvid Kåren (till vänster) byggdes nya höghus på 90-talet bakom de låga trä- och stenhusen vid Tavastgatan.

Fortsatt förfall trots nya byggrätter

Men att ge ökad byggrätt är ingen garanti för att få motsträviga fastighetsägare att renovera förfallande hus. Trähuset på Kaskisgatan 3 har fått många spaltmetrar i ÅU. I det fallet beslöt politikerna att öka byggrätten för ett hus på innergården i hopp om att det skulle motivera ägaren att efter år av försummelser äntligen få husen i skick.

Arkiv/Pia Heikkilä
Kaskisgatan 3.

Fastighetsägaren som representeras av Rauno Puolimatka svarade med att ta beslutet att skydda husen till förvaltningsdomstolen där ärendet nu behandlas. På Slottsgatan i närheten av Åbo slott finns ett liknande fall där ägaren har fått riva trähuslängor på innergården och bygga nya högre hus, men några trähus mot gatan ska bevaras och restaureras. Också i detta fall förhalas renoveringen på grund av att fastighetsägaren rättssak av ärendet.

Pia Heikkilä
Trähuslänga
Husen mot gatan fortsätter förfalla på Slottsgatan 71-73.

Hintsanen betonar att fastighetsägare har en skyldighet att hålla sina fastigheter i skick oberoende av ekonomisk kompensation. – Om det vedertagna förfarandet är att fastighetsägaren ska få ny byggrätt för att komma till skott med att renovera gamla byggnader borde man tänka på att lämna lite utrymme för att kunna bygga nytt nästa gång det gamla huset behöver renoveras.

"Staden borde uppmana till renovering i tid"

I Åbo har rivningsivern fått ett eget namn, Åbosjukan. Ett återkommande argument för rivningsbeslut i den politiska debatten har varit att husen förfallit så länge att renoveringskostnaderna inte längre är "skäliga". Hintsanen säger att staden kunde bli bättre på att i ett tillräckligt tidigt skede ge en uppmaning till fastighetsägare att hålla byggnaden i skick.

Detta är särskilt viktigt om huset finns på ett område med en gammal detaljplan och inte ännu är skyddat, för då kan staden bara uppmana ägaren att hålla huset i sitt nuvarande skick, men inte att göra en grundlig renovering av huset.

Processen kring trähustomten mittemot Åbo huvudbibliotek innehåller samma element som processerna kring renoveringen av gamla hus i Åbos samtidshistoria: Trähusen på österbladska tomten har tillåtits förfalla i tiotals år eftersom ägaren, TS-koncernen, hoppats på ett rivningsbeslut, och om husen ändå bevaras vill ägaren bygga ett 12-våningshus på innergården.

TS-koncernen vill bygga ett 12-våningshus på innergården. De har också föreslagit att riva hörnhuset i trä.

Tjänstemännen vid Åbo stad arbetar utformar som bäst utkast till ny detaljplan för tomten i samarbete med tomtägaren. Stadens förhoppning är att den politiska behandlingen av ärendet kan börja på hösten. Hintsanen säger att prislappen för en renovering av de gamla husen på österbladska tomten inte kan vara ett hinder på en så värdefull plats i centrum av Åbo. – Det är viktigt att de olika förslagen som presenteras för politikerna är noggrant planerade för att passa in i den viktiga miljön.

I och med att Åbo växer har staden tagit principbeslut om att förtäta Åbo centrum så att fler ryms att bo centralt. Förtätningen är därför ett argument som under de senaste åren har använts för att motivera omfattande byggrätter. – Förtätningen av stadskärnan ser jag som ett bättre argument än att kompensera för renoveringskostnader, säger Hintsanen.