Bara fyra av fem lärare behöriga i Egentliga Finlands svenska skolor – 99,9 procent behöriga i de finska skolorna

Andelen behöriga lärare är ovanligt låg i de svenska skolorna i Egentliga Finland. Det framkommer i Utbildningsstyrelsens rapport över utbildningen i landskapet.

I de svenska skolorna är bara 80 procent av lärarna formellt behöriga. Motsvarande siffra i landskapets finska skolor är hela 99,9 procent. Det nationella medeltalet är 96,3 och medeltalet i alla svenska skolor 89,2.

Med över 420 elever är Cygnaeus skola landskapets största svenskspråkiga skola. Rektor Nicke Wulff är inte överraskad över den höga andelen obehöriga lärare.

– Det är ett bekant fenomen. Då det kommer till kortare vikariat är det svårare att få behöriga sökande. De behöriga lärarna söker inte osäkra, korta tjänster.

För att få en fast tjänst måste man vara behörig, men då vikariaten besätts kan man vara tvungen att kompromissa. Wulff förklarar att antalet fasta tjänster inte hänger med ökningen av antalet svenska elever i Åbo.

– Den svenska språkgruppen i Åbo växer, och skoleleverna ökar med ungefär en klass per år. Men tillsvidareanställningar dyker inte upp i samma takt som elevantalet ökar. Staden är försiktig med att utöka antalet fast anställda lärare eftersom det finns en risk att befolkningstrenden vänder.

Wulff vill inte se siffrorna som ett tecken på att det råder lärarbrist i Åbo.

– Åbo är en attraktiv stad i dagens läge, och då vi lediganslår en tillsvidareanställning är söktrycket alltid högt. Statistiken ser värre ut än verkligheten. Man kan inte heller jämföra med de finska skolorna, eftersom det finns en finsk lärarutbildning i staden.

Svårt hitta formellt behöriga timlärare i skärgården

Vid Skärgårdshavets skola i Korpo (årskurs 1–9) är alla klasslärare behöriga. Däremot saknar några av timlärarna formell behörighet.

– Det handlar i första hand om lärare i ämnen som musik och slöjd, som bara har några lektioner i veckan. Men de kan i stället ha yrken som tangerar ämnet de lär ut. Vår musiklärare är till exempel inte utbildad musiklärare men har lång erfarenhet av ämnet som yrkesmusiker, berättar tf rektor Lena Elgabsi.

Skärgårdshavets skola har 54 elever och 15 lärare. Flera av dem undervisar också vid samarbetsskolan Kyrkbackens skola i Nagu.

– Vi har det nog bra ställt enligt mig. Det brukar inte heller vara några problem att locka sökande då fasta tjänster lediganslås, men det är klart att det är svårare att få behöriga lärare att söka sig till deltidstjänster.

Också vid Kimitonejdens skola (7–9) upplevs situationen vara bra för tillfället.

– Det kan ibland vara svårt att hitta behöriga lärare till de små ämnena, men jag tycker ändå att situationen är bättre nu än förr. Det brukar inte vara problem att hitta behöriga till fasta tjänster, vi finns ju trots allt på köravstånd från Åbo, säger rektor Britt-Mari Norrbacka.

Så skiljer sig Egentliga Finlands skolor från resten av landet

Hur ser inlärningsresultaten, lärarnas behörighet, och elevernas välmående ut i Egentliga Finland jämfört med resten av landet? Utbildningsstyrelsen ordnade i går en diskussionsstund om jämlikheten inom utbildningen i Åbo.

Skolorna i Egentliga Finland skiljer sig från resten av landet bland annat i fråga om kostnadseffektivitet, matematikfärdigheter, och trivsel bland eleverna.

Både pojkarna och flickorna i grundskolan och gymnasiet är nöjdare med sin skolgång än genomsnittseleven i Finland. Skillnaderna är ändå relativt små. Till exempel är 80 procent av landskapets lågstadiepojkar nöjda med sin skolgång, jämfört med 77 procent nationellt.

Skolväsendet är också mer kostnadseffektivt här än i genomsnitt i Finland. I Egentliga Finland kostar en grundskoleelevs skolgång i genomsnitt 8 657 euro om året. Det är ungefär 300 euro mindre än det nationella medeltalet.

Dessutom är landskapets elever lite bättre på matematik än eleverna i resten av landet. Just naturvetenskapliga ämnen är något som Åbo stads bildningssektor satsar på, bland annat genom projektet Steam Turku. Tanken med Steam Turku är att betona teknologi och naturvetenskap ända från förskolan till gymnasiet.

– Målet är att öka intresset för högre utbildning inom teknik och naturvetenskap, eftersom den sortens kunnande behövs i regionen, sa projektchef Jaana Kilpinen som var på plats under diskussionsstunden.