Avsätt EU-pengar till skarvjakt – "Det är hög tid att på allvar ta tag i skarvfrågan, och jag är redo att göra jobbet"
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
EU-valet. Skarven orsakar enorma problem runt om i Finland. Döda öar och minskande fiskbestånd följer i skarvens fotspår och nu är det dags att ta ett helhetsgrepp kring skarvfrågan i EU.
EU:s fågel- och habitatdirektiv sätter förvisso gränser för hur vi kan hantera skarven, men det finns möjligheter till undantag för exempelvis skyddsjakt på arter som just skarven. Problemet är att myndigheter runt Östersjön har tolkat dessa olika och Finland har tyvärr länge hört till de minst lösningsorienterade.
Det finns två konkreta åtgärder att ta tag i när nästa Europaparlament tillträder. Först och främst behöver Europaparlamentet kräva att EU-kommissionen förtydligar att skyddsjakt på skarv ska vara möjligt vid behov.
Det här är också viktigt för andra arter och kan vara nyttig vägkost till den arbetsgrupp som Jord- och skogsbruksministeriet har tillsatt för att titta på frågan.
Finländska myndigheter ska nämligen inte kunna fortsätta gömma sig bakom EU när de sätter käppar i hjulet för viktiga åtgärder mot skarven. Bland det första jag kommer göra om jag blir invald i Europaparlamentet är att i en skriftlig fråga begära att kommissionen tydliggör vad som gäller.
Vidare behöver vi uppmuntra jägare och viltvårdare att utföra nödvändig skyddsjakt på skarv.
Därför kommer jag att föreslå att EU:s havs-, fiskeri- och vattenbruksfond (EHFVF) ska kunna användas för att finansiera skyddsjakt på skarv för att skydda fiskbestånden i Östersjön.
Fonden finns bland annat till för att finansiera åtgärder som stärker fiskbestånden och där skulle skarvjakt vara en konkret och viktig åtgärd.
Det är hög tid att på allvar ta tag i skarvfrågan, och jag är redo att göra jobbet.
Anton Nilsson Kandidat i EU-valet, SFP