ÅUCS Akuten håller på att bli en kroniker – nu krävs mer än akut hjälp
Att patienter råkar ut för olyckor då de redan befinner sig på välfärdsområdets akutmottagning är så allvarligt att alla larmklockor borde både ringa och blinka.
En sådan situation är ohållbar.
Akutmottagningen vid ÅUCS i Åbo har haft så stora problem med överbeläggning att direktören för resultatområdet, Mikko Pietilä, i en färsk intervju för finska Yle säger att patientsäkerheten har varit i fara.
För många patienter vårdas på akuten, som inte är avsedda för några längre patientvistelser över huvud taget. Det har lett till att till exempel äldre förvirrade människor har tagit sig upp från sina britsar utan att någon har märkt det.
Människor har fallit och skadat sig – på akutmottagningen – för att de är på fel ställe. De borde få vård någon helt annan stans.
Att den högsta tjänstemannen och ledaren för ett helt stor ansvarsområde inom välfärdsområdet i Egentliga Finland, Varha, säger att patientsäkerheten hotas måste tolkas som ett rop på hjälp.
Frågan är vem som hör honom. Frågan är också hur problemen ska lösas på längre sikt.
Pietilä säger till Yle att risken finns att överbeläggningen på akutmottagningen i Åbo blir kronisk.
Till ÅU sade han nyligen (8.1.2025) att köerna på ÅUCS Akuten är ett symptom på ett betydligt större problem.
Det finns inte tillräckligt med vårdplatser för patienter som inte längre behöver specialsjukvård. Politikerna har enträget gått in för att minska platserna på äldreboenden.
Man har velat komma bort från så kallad institutionsvård. Den ädla tanken är att alla ska vårdas hemma så länge som möjligt. Vad som är möjligt är ett tänjbart begrepp.
Faktum är att långt i från alla äldre klarar sig hemma. Hemvård och hemsjukvård räcker inte till i alla fall.
Akutmottagningen ska fungera som en snabb sluss, därifrån patienten skickas vidare i vårdsystemet – till rätt plats. Om en sådan skulle finnas.
Välfärdsområdet i Egentliga Finland lyfter fram hemsjukhustjänsterna som ett sätt att minska på överbeläggningen på akutmottagningen.
Mikko Pietilä säger till Yle att hemsjukhuset kan göra en bedömning av patientens tillstånd hemma hos patienten, så att inte han eller hon behöver skickas iväg någonstans.
Det sorgliga faktumet är att många skulle behöva plats på ett serviceboende med vård dygnet runt. Eftersom sådana platser aktivt har monterats ner finns det inte tillräckligt av dem.
I intervjun för ÅU säger han att läget på akutmottagningen har varit svårt i flera år då allt för många patienter måste ligga kvar på akuten för att det inte finns tillräckligt med bäddplatser annan stans.
Det är varken vettigt eller mänskligt. På akutmottagningen finns till exempel ingen matservice och inga egentliga sängar.
Akutmottagningen ska fungera som en snabb sluss, därifrån patienten skickas vidare i vårdsystemet – till rätt plats. Om en sådan skulle finnas.
Allt det här rimmar illa med en allt äldre befolkning.
Det är slöseri med personalresurser att specialister inom akutsjukvård ska användas för att servera mat och hjälpa patienter till toaletten, då de blir liggande i flera dygn på akutmottagningen i väntan på en vårdplats.
Det borde, nej det måste gå att utveckla ett vårdsystem där var och en i personalen får göra det hen är bäst på och utbildad för. Det skulle förmodligen också underlätta rekryteringen av ny personal.
I ÅU-intervjun betonar Mikko Pietilä behovet av olika slags vårdplatser.
– Det behövs fortfarande möjlighet till kortare intervallvård och rehabilitering för äldre, så att de kan repa sig och klara sig med lättare vård, säger han.
Det går inte att slimma vården hur mycket som helst. I ett sådant vårdsystem faller patienterna ur sina sängar på akutmottagningen – och måste efter det få ännu tyngre, mer och dyrare vård än vad de behövde från början.