Att vända inlärningsresultatens kurva uppåt kräver tid och flera olika åtgärder
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
De senaste Pisaresultaten visar att våra inlärningsresultat fortsätter att sjunka, vilket är mycket oroväckande. De neråtgående resultaten är en dyster trend som pågått under hela 2000-talet och som måste åtgärdas mångsidigt.
Särskilt oroväckande är försämringen av de grundläggande färdigheterna.
Jämfört med början av 2000-talet har andelen med bristande färdigheter i matematik ökat från 7 procent till 24,9 procent, det vill säga var fjärde elev, och andelen med bristande läskunnighet tredubblats från 7 procent till 21,4 procent, det vill säga över en femtedel. Förändringen i läskunnigheten är större än någonsin tidigare.
Läskunnighet är en grundläggande förutsättning för allt lärande och för hur man fungerar i samhället, och därför kan försämring av läskunnigheten få stora samhälleliga konsekvenser om den inte åtgärdas.
Redan under förra valperioden söktes olika metoder för att förbättra läskunnigheten bl.a. genom en läskunnighetsstrategi och ett program för läskunnighet som utarbetats på initiativ av riksdagens finansutskott.
Även om det nuvarande regeringsprogrammet utlovar en fortsättning, kommer det i praktiken att köras ner genom en halvering av finansieringen till 700 000 euro nästa år och därefter till 250 000 euro per år.
I Orpos regeringsprogram stärks undervisningen i grundläggande färdigheter inom grundskolor. Minimiantalet timmar inom den grundläggande utbildningen utökas med tre årstimmar som är avsedda för undervisning i läs-, skriv - och räkneförmåga.
Satsningar på grundläggande färdigheter är mycket välkomna, men effekterna av hur kommunernas försämrade ekonomi påverkar utbildningsresurserna och antalet lärare är oroväckande.
På samma sätt kan ökningen av fattigdomen bland barnfamiljer till följd av regeringens nedskärningar i den sociala tryggheten medföra ytterligare försämrade inlärningsresultat enligt socioekonomisk bakgrund.
Vid förra valperiodens behandling av den utbildningspolitiska redogörelsen gjorde kulturutskottet 17 ställningstaganden där tyngdpunkten förutom att höja kompetensnivån låg på att förbättra de grundläggande färdigheterna. Denna av riksdagen godkända helhet innefattar bland annat ett konkret och långsiktigt åtgärdsprogram för att höja de grundläggande färdigheterna, öka utbildningens kvalitet och jämlikhet, totalreform av stödsystemet för lärande, förbättring av elevernas välbefinnande, förebyggande av mobbning, minska segregering, lärar- och personaldimensionering, undervisningsmängderna inom den grundläggande utbildningen, push- och pullfaktorer inom branschen, fortbildningen samt ny helhetsbild av framtida utbildningsystem.
Regeringen håller på att inrätta en parlamentarisk uppföljningsgrupp för den finländska grundskolans framtidsarbete. Jag hoppas att våra insatser i riksdagens kulturutskott förra perioden kommer till användning i det fortsatta arbetet.
Marins regering genomförde betydande reformer av vårt utbildningssystem bland annat en stor läropliktsreform och småbarnspedagogiken stärktes på många sätt. Nu bör man särskilt fokusera på att stärka lärandet i grundskolan i Finland och de grundläggande färdigheterna för att alla barn och unga ska lära sig läsa och räkna ordentligt och vända den försämrade trenden.
I detta arbete måste också läroplanerna ses över och mer utrymme reserveras för läsning och de grundläggande färdigheterna.
Här kan du läsa fler kolumner av Eeva-Johanna Eloranta.