Reportage

Arbiskursare gräver fram Åboregionens 6 000 år gamla historia – Jäkärläkulturen var kortlivad men unik

Alldeles invid vägkanten, någonstans i Jäkärläs skogar en tjugo minuters bilfärd norrut från Åbo centrum, sitter några personer på knä i den stekheta solen. De sitter i ett utgrävt dike, cirka tio meter långt och en halv meter djupt på det djupaste stället.

För 6 000 år sedan hade de suttit vid strandkanten. På 6 000 år har vattennivån sjunkit med 40 meter.

Försiktigt men bestämt skrapar de i sanden med spadar och hackor. De letar efter stenar, skärvor från lerkrukor, kvarlevor av en svunnen tid. De är ledtrådar som tillsammans kan hjälpa oss förstå en för regionen unik kultur, vårt förgångna.

Det som kallas för Jäkärläkulturen, döpt så efter platsen där de första arkeologiska fynden hittades för hundra år sedan, täcker en unik men relativt kort period i Finlands historia. För cirka 6000 år sedan i ett begränsat område i sydvästra Finland bodde ett folk med sin egen kultur, olikt andra stenålderskulturer i Finland.

– De brydde sig inte så mycket om mode. De prydde sina krukor på ett visst sätt, väldigt detaljrikt. Varenda kruka har en personlig stil, till skillnad från den yngre stenåldern då stilen blev väldigt monoton, säger arkeologen Jan Fast.

Svaren finns här

Jäkärläkulturen varade i 500–600 hundra år, innan också den övertogs av ”modet” i form av den kamkeramiska kulturen, som då började sprida sig över Finland i nästan industriell skala.

Men platsen i Jäkärlä har varit bebodd av flera olika befolkningar och kulturer under tusentals år.

– I Finland finns det egentligen inte någon genetisk kontinuitet, ingen sannfinländsk,”ren ras”, säger Fast.

Trots att Jäkärläkulturen var unik finns det inte hemskt mycket litteratur kring den.

De första finska arkeologerna i början av 1900-talet förstod redan då att grävplatsen i Jäkärlä var speciell. Redan 1930-talet dog utgrävningarna dock av någon orsak ut.

Följande grävningar i området skedde först fyrtio år senare, på 1970-talet. Då var det arkeologstuderande från Åbo universitet som började gräva.

År 1994 skedde den sista utgrävningen i Jäkärlä. Sedan blev det en lång paus igen.

Nu har arkeologerna Fast och Janne Soisalo fått grävlov. Kursgruppen är den första att gräva där på 27 år.

– Stenåldern har lite glömts bort i Åboregionen, trots att här finns fantastiskt fina fynd, och det har gjorts många medeltida utgrävningar kring centrum. Det finns en konstig attityd bland arkeologer om att vi redan vet allt om stenåldern, säger Fast.

Men många frågor återstår. Varför var Jäkärläkulturen så olik de i andra regioner? Handlade det om att hålla fast vid en stark kulturell identitet, eller var de ofrivilligt isolerade från omvärlden?

Varför brände de så många sälben?

Små bitar blir en större helhet

Jan Fast hoppas få svar på några av dem. För det hoppas han kunna fortsätta Arbiskursen under några år för att så småningom gräva sig fram till en större helhet.

Den första kursomgången har bara pågått i några dagar och tar slut på söndag. När ÅU är på plats har de ändå lyckats hitta inte bara enstaka spillror, utan spillrorna av en hel kruka.

Det är unikt i sig. Vid utgrävningar i Finland händer det nästan aldrig att man hittar så intakta föremål.

Det viktigaste gruppen kan hitta är ändå gravar, inte bara från Jäkärlätiden utan över lag. Annars är målet att kartlägga bosättningar.

– Vi hoppas kunna knyta samman de historiska fynden från 1900-talets början med våra egna och bilda en bättre uppfattning om Jäkärläkulturen. Det är alltså inte bara en kurs utan ett seriöst vetenskapligt projekt, säger Fast.

Fast och Soisalo siktar på att kunna publicera en bok om Jäkärlä år 2025.