Arbetslösheten bland unga minskar – men inte i Åbolands skärgård
Färsk statistik från Egentliga Finlands arbets- och näringsbyrå visar att det i slutet av mars fanns 26300 arbetslösa arbetssökande personer i landskapet.
Vanligtvis brukar arbetslösheten minska i mars men i år är det annorlunda.
Jämförtmedåretinnanökadeantaletarbetslösamed 1800personereller 7 procent. Takten är den samma som i resten av landet. I huvudsak handlar ökningen av arbetslösa om personer som är permitterade från sina arbeten.
Imarsökadeantaletarbetslösaklartjämförtmedåretinnanide flestaavEgentligaFinlandsekonomiskaregioner.
Snabbast ökade arbetslösheten i Åbolandsskärgård(20%).I Loimaaregionenvarantaletarbetslösaen procent mindre änåret innan. DenhögstaarbetslöshetsgradenfannsiSaloekonomiskaregion (12,6%)ochÅbostad(14,6%).
Denlägstaarbetslöshetsgraden fannsiNystadsregionen(8,7%)ochavkommunernaiRusko (5,5%).
Jämförtmedåretinnanminskadeungdomsarbetslöshetenideflesta ekonomiskaregioner.Ettundantagutgör dock Åbolandsskärgård,därantalet arbetslösaungaökademed16procent.
Snabbastminskadeantaletunga arbetslösaiLoimaaregionen(13%).
Här kan du läsa hela den färska rapporten om regionens sysselsättning.
I hela landet ökar arbetslösheten -- trots att jobben blir fler
Sammanlagt 331 500 personer registrerade sig som arbetssökande vid arbets- och näringsbyråerna i mars. Det är 22 500 fler arbetslösa än vid motsvarande tidpunkt i fjol, uppger Arbets- och näringsministeriet.
Antalet permitterade har också ökat. I slutet av mars fanns det sammanlagt 79500 permitterade finländare, vilket är 5500 fler än i mars i fjol. Upp till 104000 personer har varit arbetslösa utan avbrott i minst ett år jämfört med 64900 personer året innan.
Trots den bekymmersamma utvecklingstrenden finns det fler lediganslagna jobb än tidigare. Sammanlagt 77700 nya lediga jobb anmäldes i mars, vilket är 14200 fler nya jobb än vid samma tidpunkt i fjol.
Enligt Statistikcentralen är arbetslöshetsgraden för närvarande 8,1 procent, alltså 0,8 procentenheter högre än i fjol.
Arbets- och näringsministeriets statistik bygger på arbets- och näringsbyråernas kundregister medan Statistikcentralens uppgifter förlitar sig på en urvalsundersökning. Detta förklarar skillnaderna mellan ministeriets och Statistikcentralens siffror.