Är våra barn trygga i S:t Olofsskolan?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
S:t Olofsskolan. Enligt lagen för grundläggande utbildning har alla barn rätt till en trygg skolgång. Åbo stad betonar de har nolltolerans mot trakasserier.
En utredning mot en av S:t Olofsskolans lärare är på gång där frågan handlar om a) huruvida läraren under en längre (eller till och med under en lång) tid har gjort sig skyldig till trakasserier och uttryckt sig osakligt och diskriminerande och b) vad rektorn gjorde då han fick kännedom om det.
Vi föräldrar avvaktar utredningens resultat. Det som förde oss till föräldrakvällen den 24 maj var frågan huruvida våra barn just nu och i framtiden är trygga i S:t Olofsskolan.
Vad kan vi förvänta oss av hur dylika ärenden sköts i framtiden? Finns det vilja och beredskap att trygga alla elevers skolgång?
En skola är en komplex gemenskap av många människor, där olika behov och intressen möts. Frågan är inte om konflikter uppstår, utan när. Här är rektorns roll central.
Rektorn ansvarar för hela skolans verksamhet. Det är hen som sätter i gång utvecklingsarbetet och det är hen som sätter tonen för hur samspelet i skolan fungerar.
Under föräldrakvällen fick vi föräldrar bevittna en rektor som använde tillfället för att klaga över sin arbetssituation.
I stället för att visa att han förstår problemets allvar svängde han genomgående all kritik som kunde riktas mot honom mot andra. Mot medier, mot överordnade, mot elever, mot sin vice-rektor och mot oss, elevernas föräldrar.
Ett exempel. På frågan varför vi föräldrar fick information om detta möte via de enskilda klassföreståndarna och därmed i olika takt, och inte via ett centralt mejl av honom, svarade rektorn: Om jag hade skickat ett mejl till alla föräldrar samtidigt skulle jag ju ha fått tusen mejl meddetsamma tillbaka.
Här och i många andra svar visade rektorn att han inte är intresserad av eller villig att kommunicera med människor som har ett ärende till honom.
Om föräldrar inte kan kontakta rektorn vid problem, vem ska de då kontakta? Och: Om våra barn är oroliga t.ex. på grund av en lärares beteende, vem ska de ta kontakt med?
Oberoende av om man som ledare från början insett problemets omfång och förstått de berördas känslor, behöver man vara lyhörd om någon uttrycker att hen är otrygg. Tolkningsföreträde behöver finnas hos den mer utsatta.
Kvällen gav oss föräldrar en inblick i hur S:t Olofsskolans rektor tänker och agerar. Med överraskande tydlighet har vi behövt uppleva att han bemöter oro respektlöst, arrogant och nedlåtande.
Det återstår att vänta på utredningen om vad som hände för två år sedan.
Efter kvällen har vi föräldrar dock all anledning att vara oroliga för våra barns nuvarande och fortsatta trygghet.
Vi vill gärna samarbeta med skolan. Förtroendet i rektorns förmåga att hantera krissituationer är dock svårt att uppbåda efter denna kväll.
Några föräldrar till barn i S:t Olofsskolan,
Birgit Schaffar-Kronqvist Petra Lindblad Thomas Sandberg Anna Edgren Charlotta Sandberg Katarina Jungar Cecilia Lundberg