Äntligen jakt på varg!

Det är glädjande att riksdagen ger ett brett stöd åt jakt på varg, att politikerna äntligen tar tag i denna enkla fråga. Reglering av vargstammen är inte svår att klara av, till skillnad från andra miljöproblem som vi står inför. Men varför börjar man nu grunna över hur stor vargstammens skall vara för att den skall vara livskraftig? Det borde man ju ha haft klart för sig redan då när man fridlyste vargen och lät den föröka sig i alla landsdelar.

Och den centrala frågan, som ingen ännu har besvarat, är varför det överhuvudtaget skall finnas varg i vårt lands bebodda trakter. Att hänvisa till EU-beslut är ingen vetenskapligt hållbar motivering.

I över hundra år, efter att vargen utrotades på senatens initiativ, har landet klarat sig bra utan varg.  Inga ersättningar för rivna husdjur eller vargstängsel, inga kostnader för inventeringar av stammen och dna-undersökningar, inga skolskjutsar på grund av vargfaran, inga (desinformerande) informationstillfällen. Inga frustrerade inlägg på debattsidorna heller. Frid och ro och inbesparingar. Men det passar inte för de gröna och vänsterförbundet! Där sätter man tydligen naturen före människan. Enligt samma principer borde man upphöra med att odla våra åkrar, sluta bygga vägar och bostäder eller försöka begränsa korona-virusets spridning.   

Argumenten för vargens och människans samexistens torde tryta. Försvarandet av en livskraftig vargstam är ren halsstarrighet. Att nu tillåta "stamvårdande jakt" på varg är ett steg mot den enda förnuftiga slutliga lösningen: ett vargfritt Finland.Ingen oro för inavel mera, inga korsningar mellan hund och varg. Slut på ett onödigt, självförvållat miljöproblem.

Jan-Erik Ingvall 

Helsingfors