"Alla gamla trähus i Åbo kan inte räddas" – politikerna betonar fastighetsägarens ansvar att hålla byggnaderna i skick

Politikerna i stadsmiljönämnden i Åbo har en stor roll när det gäller hur staden planeras och utvecklas.

ÅU frågade dem hur de ser på den aktuella diskussionen kring de gamla trähusen på Kaskisgatan 3, Österbladska tomten mittemot stadsbiblioteket och Slottsgatan mot slottet.

Samlingspartiets Heikki Pälve, biträdande borgmästare och stadsmiljönämndens ordförande, tycker att det är tråkigt att det har uppstått konflikter om de gamla trähusen.

– Å andra sidan är det ett tecken på att Åbo stad gör sitt bästa för att bevara gamla värdefulla byggnader.

Också De grönas Mikaela Sundqvist tycker att konflikterna då nybyggen planeras på tomter med gamla byggnader är mycket tråkiga.

– Istället borde de gamla byggnaderna uppskattas och ses som något som ger tomten ett mervärde och en identitet. Ofta skulle det mycket väl gå att bevara gammalt samtidigt som man bygger nytt, bara man skulle välja ett sådant alternativ.

Hon påpekar att konflikterna inte bara gäller gamla trähus i Åbo, utan gamla byggnader i allmänhet.

– Pukkilabyggnaden och Rettigs fabrikshall är färska exempel, då ägarna har ansökt om att planen ska ändras för att häva skyddet av byggnaderna.

Fastighetsägarens ansvar

Hennes partikamrat Kari Jakobsson säger att konflikterna inte skulle ha uppstått, om fastighetsägarna hade hållit husen i skick.

– Eftersom man inte har gjort det är trähusen nu i onödigt dåligt skick.

Samlingspartiets veteranpolitiker Olli A. Manni säger att det inte finns några entydiga svar.

– Det är de gamla husens skick, renoveringskostnaderna och användningsändamålen som avgör vilka beslut som fattas.

"Då ville ingen skydda Österbladska trähusen ..."

Han påminner om att ingen krävde att de gamla trähusen på Österbladska tomten skulle bevaras då tomten var aktuell då det nya stadsbiblioteket skulle byggas.

– Nu är tongångarna i diskussionen lite annorlunda. Det här visar att saker förändras. Det är också bra att komma ihåg att Åbo har skyddat stora trähusområden, som till exempel Portsa och Norrstan.

Staden ska övervaka

Sannfinländarnas Jyrki Åland säger att fastighetsägaren måste ta sitt ansvar för att fastigheten hålls i skick och att stadens uppgift är att övervaka det.

– Jag förstår att ägaren vill använda sin mark effektivt av ekonomiska skäl, men det borde vara möjligt att nå en kompromiss när det gäller de här problemfastigheterna.

Han säger att ett stort problem ofta är de höga renoveringskostnaderna.

– Det skulle vara smart om man fick riva gamla hus och i stället ersätta dem med motsvarande likadana nybyggen. Det här är vardag på andra håll i Europa.

Namn samlas för Österbladska

När det gäller Österbladska tomten, där det pågår en namninsamling för att bevara de gamla trähusen, påminner biträdande borgmästare Heikki Pälve om att tomten har en privat markägare, det vill säga TS Yhtymä Oy.

– Vi skulle kunna börja ett projekt om hur vi på bästa sätt kunde bygga på tomten så att både tomtägaren och Åbo stad är nöjda.

De grönas Kari Jakobsson säger att det inte ännu finns exakt information om hur förslaget till nämnden om Österbladska tomten kommer att se ut.

– Det går säkert att utveckla kvarteret med tanke på ekonomin så att det gamla kan restaureras och det ryms också mycket nybyggen på tomten. Vi får en intressantare, mångsidigare och trivsammare stadsmiljö om vi bevarar byggnader från olika tider.

Kuppis koloniträdgård slapp höghus efter stort engagemang. Kommer husen på Österbladska tomten också att klara sig nu när många har engagerat sig för att de ska bevaras?

De grönas Mikaela Sundqvist säger att det är svårt att säga och beror på vilken lösning som får den politiska majoriteten bakom sig.

– Jag önskar innerligt att husen bevaras och finns kvar i vår stadsbild även i fortsättningen.

Kuppisengagemanget ett bra exempel

Hon säger att Kuppis koloniträdgård är ett bra exempel på vilken inverkan det har att stadsborna agerar och engagerar sig i frågor som står dem nära hjärtat.

– Också i till exempel i början av 1900-talet lyckades aktiva medborgare få de rivningshotade trähusen bland annat i Port Arthur bevarade.

Sannfinländarnas Jyrki Åland säger att medborgaraktivism är ett bra sätt att påverka beslutsfattandet.

– När det gäller aktivism är det tråkiga bara att man inte lyckas hålla sig objektiv. Det kommer att vara problematiskt att fatta beslut om Österbladska tomten, eftersom det samtidigt handlar om pengar, stadsmiljön, historia, olika åsikter och ägarens intressen, och det skulle gälla att hitta samstämmighet kring allt det här.

Lag och politiska beslut

Borde de enstaka gamla trähus som finns kvar bevaras eller borde markägaren få bygga nytt som hen vill?

Så här svarar Heikki Pälve, Samlingspartiet:

– Alla gamla hus som finns kvar i Finland måste granskas noggrant i syfte att de kan bevaras. I Finland har vi inte beaktat vår byggnadskultur tillräckligt. Åbo har onödigt dåligt rykte på nationell nivå. Men vi också fattat dåliga beslut.

Han säger att vi samtidigt måste erkänna att alla byggnader inte kan räddas, även om markägarna inte ensamma kan göra vad som helst.

– Besluten fattas av nämnden eller stadsfullmäktige.

Mikaela Sundqvist, De gröna, säger att redan lagen ställer krav på vad man bör beakta då nytt byggs.

– Att bevara byggnader kan bli aktuellt redan på basis av kulturhistoriska värden eller för att värna den byggda miljön. Skydd av byggnadsarvet ska enligt mig ha en stor vikt i Finlands äldsta stad. Att stadens långa historia och dess olika skeden syns i stadsbilden är en styrka, något som gör Åbo intressant och unikt och lockar besökare samt nya invånare till staden.

Som politiker arbetar hon för att det också i framtiden finns gamla trähus kvar i stadsbilden och för att uppskattningen för dem ska öka.

– Jag jobbar för att de bevaras och kan berätta om forna tider och stadens byggnadshistoria och historia både i dag och för kommande generationer.

Måste också lyssna på ägarna

Partikamraten Kari Jakobsson säger att det är staden och politikerna som ansvarar för planläggningen.

– Det är klart att vi måste lyssna på fastighetsägaren och de har sin egen roll i processen, men planläggningsbesluten är politiska. Därför har medborgarengagemang och beslutsfattarnas värderingar stor betydelse.

Sannfinländarnas Jyrki Åland säger att staden inte bara ska värna om gamla trähus, utan om hela det finländska kulturarvet.

– Det är självklart att det på ett område som domineras av trähus inte passar att bygga sådant som bryter mot områdets särprägel. Om det å andra sidan handlar om enstaka trähus så skulle jag nog lyssna på ägarens synpunkter och hur hen vill utveckla fastigheten.

De övriga politikerna i nämnden svarade inte på ÅU:s e-postfrågor.

Stadsmiljönämnden i Åbo