Åbo vill bygga på förorenad mark – och det tycker miljöexperter att är bra
På den ena sidan om Helsingforsvägen och järnvägsspåret i Kuppis reser sig det sprillans nya randiga parkeringshuset Parkcity, Kuppishotellet, Datacity och Educity.
På den andra sidan, lite norrut, är det högar av byggrester, graffittiprydda förbommade hus, småindustrier och gator som Industrigatan, Stålgatan och Kraftgatan.
En grävmaskin jobbar på en tomt på Kraftgatan. En tant på cykel trampar förbi och bageri Rosten sprider en doft av nybakt bröd. Det här ruffiga området är nästan lika stort som hundra fotbollsplaner tillsammans och så småningom är det meningen att det ska förvandlas till något helt nytt.
Österås industriområde ingår i det som heter Åbo vetenskapspark. Området sträcker sig från universiteten och sjukhuset till Kuppis tågstation.
Där det nu finns mystiska byggnader med fyrtio år gamla skyltar och krossade fönsterrutor ska det byggas 800000 kvadratmeter nya golv för kontor och hem. Ungefär 10000 nya invånare beräknas bo här inom tjugo år.
Vid Kuppis tågstation ska det dessutom byggas ett stort däck med höghus över järnvägsspåren och Helsingforsgatan.
Låter det om ett stort projekt? Det är det.
Dessutom handlar alltså inte om orörd mark utan ett område som härbärgerat olika slag av fabriker och verkstäder i nästan hundra år. Här har funnits och finns fortfarande metallindustri, rivnings- och reparationsverksamhet, betongindustri, maskinverkstäder, asfalttillverkning, målningsarbete, lager.
Det här betyder att jordmånen ska undersökas grundligt och riskerna kartläggas innan man börjar bygga.
En del av undersökningarna har redan kommit i gång och ett exempel på vad jorden i Österås industriområde kan innehålla finns på ökända Kraftgatan 17 där det tidigare fanns en förnicklingsfabrik.
Här har det hittats tungmetaller, oljekolväten, olika oljeföreningar, PAH-föreningar, flyktiga organiska föreningar (VOC), kolväten och cyanid.
-- På den här tomten måste jordmassor bytas ut, oberoende av vad man tänker bygga, säger Mari Ahlroos, ansvarig byggherre och den som har hand om undersökningarna av förorenad mark vid Åbo stad.
På en annan plats på samma gata har man hittat kolväten, tungmetaller och PAH-föreningar men halterna har inte varit alarmerande höga.
-- Hur mycket det får finnas av olika ämnen i marken som man tänkt bygga på beror på vad man tänker bygga. En asfalterad parkeringsplats är något helt annat än ett daghem, säger Ahlroos.
Kartläggningen, undersökningarna och planerandet av Österås industriområde kommer att ta flera år och kostnaderna för att undersöka och vid behov byta ut förorenade jordmassor har uppskattats till tiotals miljoner euro.
Önskvärt att städer utnyttjar gamla industriområden
- En ny förordning om återvinning av mark förbereds av miljöministeriet och Finlands miljöcentral. Genom att återvinna jordmassor vill man befrämja en hållbar cirkulär ekonomi.
- Nuvarande förordningar om förorenad mark uppdateras och tillståndsprocesserna görs smidigare.
- Den nya och uppdaterade förordningen ska stöda städerna att ta i bruk gamla industriområden och använda dem till annat än industriell verksamhet.
Är det då vansinne att planera kontor och bostäder i ett område som kräver så omfattande förarbete?
Nej, säger experterna.
-- Det är bra både med tanke på miljön och med tanke på dem som ska utnyttja området. Ju mer vi vet, desto fler möjligheter har vi att vidta åtgärder för att ta hand om området, säger Ahlroos.
Också på Finlands miljöcentral ser man positivt på att gamla industriområden får nytt liv. Genom att återanvända bebyggd mark sparar man på obebyggda naturområden. Det bidrar till att biodiversiteten inte minskar vare sig i ekosystem ovanför marken eller under marken. Genom att spara på obebyggd mark värnar man också om jordmånens kolbindande egenskaper och världens kolsänkor.
EU:s markstrategi
- Enligt EU:s markstrategi (2021) ska inga obebyggda områden få tas i bruk efter år 2050.
- Om obebyggda områden ändå tas i bruk måste det kompenseras genom att ett annat område återupprättas.
- Världens jordmån innehåller 25 procent av all artrikedom i världen.
Men hur stor är risken att vi inte vet tillräckligt ännu om vad förorenad mark ställer till med för människors hälsa? Det är ju inte många decennier sedan som man tänkte att det är tryggt att bygga höghus på gamla soptippar i Finland.
-- Visst finns det skräckexempel på hur man till och med på 1980-talet byggt på förorenad mark, säger Jussi Reinikainen, expert på förorenade områden på Finlands miljöcentral.
-- Det är helt avgörande hur noggrant man undersöker jordmånen innan man börjar bygga. Men på det stora hela anser jag att man i dag kan undersöka och kartlägga riskerna tillräckligt bra, säger Reinikainen.
I förorenad mark finns det oftast oljekolväten, tungmetaller och kemikalier. I dag vet man hur de här ämnena beter sig och det går att bedöma vilka riskerna är med att bygga på mark som innehåller de här ämnena.
Enligt Finlands miljöcentral är det ofta onödigt att byta ut stora jordmassor för säkerhetsskull, eftersom alla skadliga ämnen inte gör någon skada om de är kvar i marken.
Största riskerna utgörs enligt Reinikainen av flyktiga organiska föreningar De kan nämligen sprida sig till inomhusluften och vara cancerogena.
-- Vi rekommenderar att jord som innehåller flyktiga organiska föreningar saneras så att det inte uppstår någon osäkerhet. Typiska ämnen som kan förorsaka problem i inomhusluften är klorerade lösningsmedel, som tetrakloreten och trikloreten, säger Reinikainen.
Att omvandla Österås gamla industriområde till ett modernt område för kontor och bostäder är alltså välkommet. Men förarbetet måste göras ordentligt och man ska vara förberedd på överraskningar, är hälsningen från Finlands miljöcentral.