Åbo lovar beakta språkfrågan då Åbolands sjukhus framtid utreds – "Vi har inte glömt de tvåspråkigas intressen"

Framtiden för Åbolands sjukhus är i högsta grad oklar och att reda ut de olika alternativen är som att lägga ett 1000-bitars pussel med förbundna ögon.

Det blir inte lättare av att det är så många olika instanser inblandade: sjukvårdsdistriktet, Åbo stads tjänstemän och förtroendevalda, Eschnerska stiftelsen och delvis också Pargas och Kimitoön.

Som ytterligare en ingrediens i soppan har vi frågan om hur det går med vårdreformen som betyder att det är de nya välfärdsområdena och inte kommunerna som producerar all social- och hälsovård i landskapet.

Den röda tråden i utredningsarbetet är ändå att Åbolands sjukhus ska vara en framtida vårdcentral för de svensk- och tvåspråkiga invånarna i Egentliga Finland.

Sjukhuset går inte längre att använda för krävande specialsjukvård

En sak blev i alla fall klar på sjukvårdsdistriktets styrelsemöte i tisdags. Utredningar har visat att sjukhusfastigheten är i så dåligt skick att dess tid som ett sjukhus för krävande specialsjukvård är förbi, säger styrelsemedlemmen Niklas Guseff (SFP) från Åbo.

– Den krassa sanningen är att det i praktiken är omöjligt att renovera huset så att man skulle kunna erbjuda krävande specialsjukvård eller göra till exempel komplicerade operationer där. Det betyder ändå inte att byggnaden inte skulle kunna fortsätta vara en vårdcentral för social- och hälsovård samt mindre krävande specialsjukvård.

Åbo stad utreder och lovar beakta de svenskspråkigas intressen

Åbo stad utreder som bäst hur hälsocentralerna ska se ut och hur de ska utvecklas.

Nu dirigeras de svenskspråkiga patienterna i första hand till hälsocentralen i Tallbacken, men utrymmesbristen gör att staden måste söka andra alternativ, och då kan Åbolands sjukhus komma med i bilden, säger direktören för välfärdssektorn, Riitta Liuksa.

– Vi utreder frågan med ett öppet sinne och beaktar alla alternativ för att kunna tillfredsställa också de svenskspråkigas behov och önskemål. Därför planeras nu en flerspråkig vårdcentral som inte är bunden till en speciell plats, men Åbolands sjukhus och de omkringliggande tomterna är ett alternativ.

– I utredningarna har vi inte på något sätt glömt språkfrågan och de svenskspråkigas intresse, snarare tvärtom.

De två tomterna bredvid Åbolands sjukhus ägs av Eschnerska stiftelsen. Stiftelsen är villig att bygga ett "välfärdskvarter" runt sjukhuset med bland servicehus och andra tjänster för stadens seniorer.

Stiftelsen har också visat intresse för att köpa sjukhusfastigheten, förutsatt att sjukvårdsdistriktet stannar kvar och hyr fastigheten i minst 20 år.

Några beslut i frågan har inte fattas, men sjukvårdsdistriktets vd Matti Bergendahl sade i ÅU den 29 januari att det inte är omöjligt att distriktet skriver på ett hyreskontrakt.

En affär skulle gynna alla parter. Sjukvårdsdistriktet blir av med en problemfastighet, Stiftelsen kan förverkliga sina planer på ett vårdkvarter och Åboborna får en helt ny vårdcentral.

Men så var det här med vårdreformen. Niklas Guseff tvekar en stund innan han svarar på frågan om reformen påverkar sjukvårdsdistriktets fastighetsaffärer.

– Både ja och nej. Men jag skulle mera luta åt nej. Sjukvårdsdistriktets fastighetsplan lever ett eget liv oberoende av vårdreformen, men utan reformen finns det kanske inte tillräckligt befolkningsunderlag för att grunda en tvåspråkig vårdcentral med ett brett utbud av hälsovårdstjänster på olika nivåer.

De lokala hälsocentralerna ska finnas kvar

I kommunerna finns det ändå en oro för hur det ska gå med den lokala social- och hälsovården i ett gigantiskt välfärdsområde. Enligt Guseff är den oron obefogad.

– En vårdcentral i Åbo betyder inte att till exempel läkarmottagningen i Pargas försvinner så länge det finns utrymmen och så länge det är ekonomiskt hållbart. Det är inte meningen att all social- och hälsovård ska ges i Åbo, syftet är att den ska ges så nära invånarna som möjligt. Vårdreformen ska enligt planerna träda i kraft den första januari 2023.

I Åbo hoppas Riitta Liuksa att utredningen om hälsocentralernas framtid framskrider i snabb takt, även om coronaläget just nu tar mycket av tjänstemännens tid.

– Det är inte den mest optimala tidpunkten och vi väntar ännu på direktiv av statsmakten. Men om vi har tålamod att vänta några månader ska vi säkert ha kommit fram till något resultat.