ÅA:s nya professor i nordisk historia: "Leninstatyn borde ha fått stå kvar"

-- I morse gick jag med en kollega upp för backen mot konstmuseet där Lenins staty stod tidigare. Vi borde inte ta bort historiska minnesmärken, istället vore det viktigt att förklara varför bysten har en koppling till Åbos och Finlands historia. Samhällets värderingar ändras över tid, vilket är viktigt att sätta ord på i offentligheten, säger Johanna Ilmakunnas , Åbo Akademis första kvinnliga professor i nordisk historia.

Historia kan ge oss en bättre förståelse över vårt samhälle idag, därför är det viktigt att vi inte ändrar på det förflutna. För en bra förståelse måste vi också kunna se alla nyanser i historien. Om vi inte förstår historien kan vad som helst hända, säger Ilmakunnas.

-- Det räcker med att man ser på hur historien missbrukas dagligen i Ryssland idag. Till exempel beskyller man Finland för de karelska massgravarna från Stalins tid, där också hundratals finlandare finns avrättade. Men det är helt uppenbart att det inte är så, säger hon.

Historiebruk är maktbruk och därför är det nödvändigt att studera historien. Historia kan också ge en resiliens i de stora förändringar som sker i världen nu.

-- Historiker, och humanister, har en möjlighet att hjälpa samhället att hantera de enorma förändringarna i världen och de utmaningar vi står inför idag, säger hon.

Trivsam miljö vid Åbo Akademi

Ilmakunnas installerades som professor i nordisk historia i början av maj i år, men i praktiken har hon redan jobbat som professor i fem år vid akademin. Hon skrev sin doktorsavhandling vid Helsingfors universitet och har jobbat vid flera universitet i både i Finland men även internationellt, bland annat i Storbritannien och Luxemburg. Forskningsmiljön vid Åbo Akademi är speciell.

-- Här rör sig både forskare, doktorander och studerande i samma utrymmen. Det skapar en närhet och en dialog som är speciell. Man lär sig mycket av varandra, studerandena kan ofta komma med ämnen och infallsvinklar som är nydanande och som ingen annan skulle ha tänkt på.

Johanna Ilmakunnas

Institutioner ersätter tillit

Ilmakunnas egen forskning handlar mycket om att se på människors vardagsliv och fråga vad det kan berätta om samhället. Hon studerar bland annat 1700-talets privatekonomi och konsumtion.

-- Vi ser att samhället och ekonomin byggde på tillit. Det kunde ta tid, men man betalade sina skulder i hög grad.

Det var relationer och personers sociala ställning som fungerade som garant för krediten. Idag har tilliten och relationerna i hög grad ersatts av institutioner så som bankväsendet.

Hennes forskning om konsumtionsvanor på 1700-talet gör att hon också ifrågasätter den roll konsumtionen har idag och samhällets utveckling.

-- Det hjälper åtminstone lite grann att se hur konsumtionen har fungerat i andra kulturer och i andra tider. Jag tror att olika former av kultur kunde ersätta den roll konsumtionen av varor har idag. Kulturen kan kanske erbjuda oss ett alternativ till det sätt som många använder konsumtion för att fylla vardagen och tillvaron, säger Ilmakunnas.

Vårt sätt att idag se på konsumtion är alltså inte den enda möjligheten.

Ilmakunnas går i Söderhjelms fotspår

Johanna Ilmakunnas forskning skapar band till en tidigare framstående kvinnlig professor vid historieinstitutionen i Åbo Akademi, Alma Söderhjelm , som var professor i allmän historia och Finlands första kvinnliga professor.

-- Söderhjelm forskade i svenska privata arkiv och publicerade viktiga 1700-talskällor som jag ofta använt mig av i min forskning. Till exempel korrespondensen mellan den svenske greven Axel von Fersen d.y. och Frankrikes drottning Marie-Antoinette.

Historien gör också att vi förstår oss själva och samhällsfenomen på ett bättre sätt, säger hon. Till exempel ser man, om man tittar noggrant, att de familjestrukturer som vi idag tror att är väldigt nya och moderna i själva verket har funnits helt naturligt i hundratals år.

-- Familjer bestående av “mina barn, dina barn och våra barn” har alltid funnits med helt naturligt. Så då kan man fråga sig vad "traditionella familjevärderingar" egentligen betyder och när de har existerat, säger hon.

På så sätt lär historien oss att ställa frågor och hitta nya perspektiv.

Historia handlar inte om att lära sig fakta

Studerande blir överraskade hur historieundervisningen går till. I grundskolan och gymnasiet handlar historieundervisningen långt om att lära sig fakta. Men i undervisningen vid universitetet ligger fokus på olika tolkningar och på vilka frågor man ställer till materialet.

-- Historia är ett svårt ämne att undervisa i grundskolan. Det krävs ett abstrakt tänkande för att se olika tolkningar och sina egna förutfattade meningar. Att få historieundervisningen att inte bli torr och långtråkig är svårt, men bra lärare kan lyckas, säger Ilmakunnas.

I sin egen undervisning vill hon främst lära ut kritiskt tänkande, och att kunna se på historien utifrån då rådande villkor och inte utgående från våra värderingar.

-- Det är viktigt att mina förutfattade meningar och fördomar inte styr hur jag tolkar materialet. Jag måste försöka sätta mig in i deras livssituation. Historikern är inte en domare, säger hon.

Samtidigt lyfter hon fram det faktum att historikerns värderingar och intressen alltid styr vilka ämnen som är intressanta att forska i och vilka frågor man ställer.