200 000 besökare årligen - bruket som blev besöksmål i fokus när Fiskarsbolaget firar sina 375 år

Kristoffer Nöjd
Gammal tegelbyggnad och grönskande träd.
Bruksgatan genom Fiskars kännetecknas av Tornursbyggnaden som i dag innehåller bland annat butiker och ett kafé.
Publicerad:

När Fiskarsbolaget firar 375-årsjubileum i år är det bruket som är jubileumsscenen. Det var vid Fiskarsån allt började 1649 då holländaren Peter Thorwöste lade grunden till det som i dag är ett internationellt storbolag. Under åren har man tillverkat plogar, yxor, knivar och saxar i bruket. Men nu har massproduktionen flyttats bort från bruket. Men kvar finns kvaliteten, hantverket och det som inspirerar till allt detta – den unika miljön.

Den här helheten lockar 200 000 besökare varje år. Men ändå vill man inte vara ett besöksmål för massorna. Och de flesta besöker bruket på sommaren, även om julmarknaden och Slow Food-festivalen är välbesökta utanför högsäsongen. Fiskars är i första hand mångas hem. Fiskars har ungefär 600 invånare året om och något fler på sommaren.

– Barnen utgör en ansenlig del av dessa. I vår byskola har vi cirka 60 elever och utöver dem finns det både äldre och yngre barn. Jag skulle säga att barnens andel i Fiskars är närmare 20 procent. Många har flyttat hit, speciellt under pandemin. Problemet är att det inte finns så många lediga bostäder, även om det kommer nya. Till hyreslägenheterna är det kö. Det finns sällan tomter till salu men man kan arrendera dem av Fiskarsbolaget, säger Matleena Kalajoki.

Risto Musta
Kvinna i park.
Matleena Kalajoki bytte London mot Fiskars.

Kalajoki med ett förflutet i Åbo flyttade själv från London för att bli verksamhetsledare för Onoma, brukets andelslag för hantverkare och konstnärer. Hon var beredd på en stor omställning då hon bytte sitt jobb i London mot ett jobb i lilla Fiskars. Och det fick hon. Men inte helt.

– Det talas över tio olika språk i Fiskars. Det överraskade mig när jag kom hit. Det är en minismältdegel med mycket historia, internationalitet, kunnande och kunskap.

Med tanke på Fiskars popularitet vet hon att Fiskars och alla som bor och verkar där behöver vinterhalvårets lugn.

– Det behövs en andningspaus. Det tog några år för mig att lära mig Fiskars rytm.

I dag verkar många kända konstnärer och hantverkare i Fiskars, som till exempel keramikern Karin Widnäs, skulptören Kim Simonsson och möbelsnickaren Kari Virtanen. En stor del av dem hör till andelslaget Onoma som har en egen shop i bruket. Detta är en del av den förr vice vd:n Ingmar ”Inko” Lindbergs vision.

– Onoma skulle inte finnas utan Fiskarsbolaget. ”Inkkus” idé var att kalla högklassiga konstnärer och formgivare till bruket. Man kunde vara ny eller etablerad men alla måste kunna tillföra något till bruket, säger Kalajoki som är verksamhetsledare för Onoma.

– I och med att Lindberg jobbade på bolaget kunde han hjälpa till. Onomas verksamhet var i början helt underställt Fiskarsbolaget. Jag har hört mycket av andelslagets aktiva grundare om hur verksamheten började, säger Kalajoki. Onoma har i dag 145 medlemmar varav cirka hälften är aktiva.

Risto Musta
Konstverk på vägg.
Konst i Nya Kasernen.

Fiskars hantverkares, formgivares och konstnärers andelslag Onoma firar i år sin 30-åriga utställningsverksamhet som en del av Fiskars Village Biennale som öppnar den 16 juni. I år har kuratorn Marja Sakari valt att betona det lokala kunnandet och konstnärer enbart från Fiskars bruk har bjudits in, med några konstnärer från Artist in Residence-programmet Fiskars AiR. Temat för utställningen ”Skör” styr tankarna såväl mot världspolitikens och naturens som mer allmänt livets skörhet. Det är här är Kalajokis nionde sommarutställning som verksamhetsledare.

– Av dem har den här utställningen det största antalet utställare med 69 stycken.

Utställningens skörhetstema är talande för Fiskars hela väsen. Det lokala samhället som formas av konstnärerna och hantverkarna i Fiskars kan ses som en skör struktur som uppstår kring det kreativa. Samtidigt har strukturen visat sig vara förvånansvärt seg och kraftig. Fiskars historia, natur, hantverkstradition, förmånliga arbetsrum samt den lugna och inspirerande omgivningen bidrog till att locka, och lockar fortfarande konstnärer till bruket. Människor har kommit och gått men konsten och kreativiteten är fortfarande närvarande.

Det handlar om en balansgång mellan att bevara gammalt och skapa nytt.

– Allt passar inte in i den här miljön. Och den här miljön får inte förstöras, säger Kalajoki.

Kristoffer Nöjd
Bruksbyggnad vifd vattendrag.
I Gamla Finsmedjan där det har tillverkats bland annat bestick under 1800 och 1900-talet verkar hotellet The Torby i dag.

Under de senaste åren har bruket utvecklats som besöksmål. Det finns flera butiker att handla lokala produkter i. I dag kan besökarna välja mellan ett antal kaféer och restauranger. Också ett bryggeri och destilleri finns i bruket. Inkvarteringen har nyligen utökats med 24 nya rum tack vare hotellet The Torby.

Man har också satsat på cykelturism Fiskars Village Trail Center erbjuder 60 kilometer terrängcykelrutter. Den gamla brandstationen har precis invigts efter en omfattande restaurering. Ångloket Lill-Bässen som körde mellan Fiskars och Skuru hamn och efter det varit en sevärdhet i Fiskars restaureras också och ska snart återvända. – Man hittar det mesta här. Man behöver inte resa bort, säger Kalajoki.

Reporter (Västnyland)
Publicerad: