Förflytta dig till innehållet

Arbetskraft – sinar guldådern, när talanger inte stannar hos oss?

man i mörk kostymrock ler lite mot kameran

Västeuropa behöver kraftfulla strukturella omvandlingar, men politisk splittring försvårar konkurrensen med Asien och Nordamerika.

Befolkningspyramiderna står på huvudet – sedan 2010 har tillflödet av arbetskraft i Finland varit lägre än antalet nya pensionärer. Hur försörja Norden med kompetens och förnya näringslivet och samhällstjänsterna?

Räddar invandring Nordens arbetsmarknad?

Låg nativitet och arbetskraftsbrist plågar Norden.

År 2021 fick Sverige 45 000 nya invånare mot 15 000 i Finland – några tusen lämnade för övriga Norden.

En tredjedel av nykomlingarna till Sverige är i den attraktiva åldern 25–34 år, cirka 17 procent är 15–24 år respektive 35–44 år – hela 70 procent prima arbetskraftsresurser.

Många välutbildade finländare lockas av svensk livsmiljö och arbetsmarknad.

År 2021 beviljades 8 529 arbetstillstånd i Finland, främst inom serviceyrken.

Enligt Teknologiindustrin behövs 50 000 personer, annars förväntas en obehaglig utveckling.

Ekonomin i övriga Norden tros växa med 20 procent fram till 2030 – för Finlands del 10 procent.

Finlands befolkningstal sjunker först i Norden, om drygt tio år.

I Sverige saknas personal i glesbygden inom sjukvård eller teknik.

Kraftfulla åtgärder krävs för att ändra utvecklingen.

Attraktionskraft?

Nordbor betonar trygghet och utvecklingsnivå. Finland sägs vara världens lyckligaste land med ett högt rankat utbildningssystem. Sveriges välfärdssystem och mångsidiga näringsliv respekteras. Men, är vi attraktiva för arbetsvilliga utlänningar?

Enligt OECD låg Sverige ifjol tvåa som mål för arbetskraft, Finland var sist i Norden på plats 18. Ett bistert klimat, långa avstånd, höga kostnader och skepsis mot utlänningar bidrar.

Ett problem är att talanger inte stannar

Nya bestämmelser för utomeuropeiska studenter leder till att talanger inte stannar. Få subkulturer för invandrare i Finland gör att den nya arbetskraften inte integreras utan lämnar landet.

Dock, hårt arbete kan skapa välstånd tack vare jämlikheten. Låg korruption skapar trygghet.

Norge attraherar med en hög lönenivå. Danmark lockar med närhet till kontinenten och småföretag som assimilerar ny arbetskraft.

Vilka är alternativen?

Efterfrågan inom t.ex. vård- eller turistbranschen är stor, men personalbristen kan inte täckas genom migration. Orsaken är språkkrav, rigida arbetsregler och regionala skillnader.

Vad skall vi göra? I Sverige finns 333 000 och i Finland 232 000 arbetssökande att matcha mot 192 000 respektive 160 500 lediga jobb.

Arbetsgivarna kräver kompetens som de arbetslösa inte har eller så vill man inte flytta till nya jobb.

Luckan är svår att fylla med nyanlända trots bättre åldersstruktur. Snabbutbildning och yrkeskurser ger motiverade utlänningar arbete. Finland har en arbetskraftsreserv i Sverige – bra villkor kan få sjuksköterskor och ingenjörer att återvända.

Glappet växer

Låg nativitet och ovilja att flytta till glesbygden gör att glappet mellan pensionsavgångar och nyrekrytering växer.

Den svenska modellen är att skapa förmånliga skattevillkor och arbetstider för seniora och erfarna personer.

I det postindustriella samhället får digitalisering och distansarbete lösa en del av arbetskraftsbristen.

Villiga händer behövs

Villiga händer behövs dock för att ta hand om äldre och om samhällsservicen och för att inte småföretag skall strypas i sin tillväxt.

Varför inte frizoner som i Kina eller Mellanöstern – ekonomiskt gynnade områden med skatte- och löneförmåner?

Alla kan fritt flytta dit och göra sin lycka, inom landet eller från utlandet. Den sinande guldådern av arbetskraft kan då få nytt liv.

Här kan du läsa fler kolumner av Kjell Skoglund.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter