Ändrad alkohollag får negativa följder
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Alkohol. Den sittande fyrpartiregeringen Orpo gav nyligen en proposition till riksdagen där man föreslår att alkohollagen från 2018 ändras. Utöver de drycker på högst 5,5 volymprocent som nu får säljas ska också jästa drycker med en volymprocent på hela 8 volymprocent etylalkohol få säljas i livsmedelshandeln.
Propositionen grundar sig på det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna kommit överens om. I regeringsprogrammet ingår dessutom en skrivning om att man halvvägs in i regeringsperioden ska överväga att tillåta också viner på upp till 15 volymprocent i livsmedelshandeln.
Redan på basis av regeringsprogrammets skrivningar varnade organisationer och sakkunniga med insikt i alkoholens skadeverkningar för de åtgärder som nu är på gång.
Den alkohollag som med knapp majoritet drevs igenom 2018 har haft negativa återverkningar i form av ökade alkoholskador och alkoholrelaterade dödsfall. Godkänns den proposition som regeringen nu lagt så får det ytterligare konsekvenser, särskilt inom social- och hälsovården, men också när det gäller barnskydd, familjevåld och annan våldsbrottslighet.
I propositionen redogörs i sammandrag för de synpunkter som kommit fram under de veckor i oktober och november som förslaget var ute på remiss.
Värt att notera är att av de 85 utlåtanden som gavs är det endast 15 som är positiva, bland dessa till exempel Kesko, S-gruppen, Centralförbundet MTK, Bryggeri- och läskedrycksförbundet, Finlands dagligvaruhandel och Företagarna i Finland.
Bland de 70 som gav negativa utlåtanden finns samtliga välfärdsområden, inklusive HUS-sammanslutningen, Institutet för hälsa- och välfärd (THL), Utbildningsstyrelsen, Polisstyrelsen, Barnombudsmannen, A-klinikstiftelsen, Mannerheims barnskyddsförbund, Finlands läkarförbund, Finlands hjärtförbund och Finlands cancerförening, för att nämna några.
Gemensamt för de flesta av dem som är positiva till förslaget är, framför allt, att de ser ekonomiska fördelar med reformen. Gemensamt för dem som är emot är att de främst betonar de sociala och hälsomässiga riskerna. I utlåtandet från HUS-sammanslutningen sägs till exempel att vare sig tillgången på alkohol eller det höga priset är några betydande problem i Finland, medan de hälsoskador som alkoholen orsakar är det.
Att regeringen beslutat sig för att försöka driva fram lagändringen i snabb takt visar tyvärr att man tar större hänsyn till företagens och näringslivets ekonomiska intressen än till dem som drabbas av följdverkningarna eller till hur ökande alkoholskador och vårdbehov skadar samhällsekonomin.
Intressant är att regeringen i andra aktuella reformer gärna hänvisar till vårt grannland Sverige. Värt att notera är då att det i Finland dör mer än tre gånger så många i alkoholrelaterade sjukdomar som i Sverige i relation till befolkningens storlek.
Betydligt fler brott mot liv är också alkoholrelaterade i Finland än i Sverige. Borde man inte då reflektera över att endast drycker med högst 3,5 volymprocent alkohol säljs i den svenska livsmedelshandeln? Vår regering går nu i rakt motsatt riktning.
Tilläggas kan att en färsk enkät som THL lät utföra i januari visar att en majoritet av finländarna stöder den nuvarande alkohollagen.
Hela 57 procent anser att den lag vi nu har är lämplig, en ökning från 53 procent i fjol. Endast 26 procent stöder en friare alkoholpolitik, mot 29 procent i fjol.
Andelen som vill ha en ännu strängare alkoholpolitik, än den nuvarande, har dessutom gått upp från 8 procent till 11 procent.
Styrelsen för Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik
Gunborg Sjöberg
Ordförande
Sonja Nyback
Verksamhetsledare
Om jag går och handla i Prisma Österås, K-Hirvensalo eller besöker Skanssi, finns det Alko hos dem alla. Så att tillåta att dagligvaruhandeln skulle också få sälja alla alkohol drycker i Finland, kan och kommer inte att ha någon nämnvärd skillnad till helhetskonsumtionen i Finland.
Låt oss nu äntligen och slutligen gå med i civilicerade Europas praxiser, och låta marknaden sköta distribueringen av alla lagliga produkter i Finland på ett effektivt och konsumentvänligt sätt.
Och samma gamla propaganda om ”problem” med friare marknad som om det vore domedag och ökar alkoholkonsumtionen bla bla bla, det har man hört förr.
Förklara då hur konsumtionen har MINSKAT genom åren trots liberalare marknad? Förklara även hur övriga EU kan ha fri marknad med vin och sprit i matbutiken OCH lägre priser?
Dessutom lovades det då Finland gick med i EU att frihandel skulle gälla, men av girighet så behöll man monopolet (som maskerades som ”hälsoskäl”) som i sin tur strider mot EU:s fria marknad samt lovades fri import av bilar. Men tydligen så tolkar tullen det som olagligt och staffskatt skall betalas, och alkohol så måste man själv ha koll på transport och skatter. Finland har alltid plockat russinen ur kakan och ljugit medborgarna rakt i ansiktet
Det är pga. förmynderi och begränsad tillgång som är våra problem, och då är det bara en del som har stora alkoholproblem. Dessa missbrukar drycker oberoende om det skulle vara totalförbud på alkohol. Inte ens arabvärlden är fri från alkohol trots totalförbud.
Under förbudstiden så dracks det enorma mängder och kokades sprit i var och varannan knut, många levde på smuggling.
Förbud och begränsningar är INTE lösningen, inte heller höga skatter eftersom det leder till mer privatimport och minskade skatteintäkter. Så en liberalare alkoholpolitik och lägre skatter på drycker är den rätta vägen och folk vänjer snabbt med en liberalare och sundare alkoholpolitik.
Även om ungdomen har minskat på sin alkoholkonsumtion så dricker de betydligt mer energidrycker, och de är skadligare än alkohol.