Förflytta dig till innehållet

"Siffror är bekväma och tydliga, men problemet är att de inte visar hela sanningen"


Finlands förra regering skar kraftigt ner på budgeten för forskning och högre utbildning, mot explicita vallöften – #koulutuslupa.
Flera av ministrarna i den regeringen gav också prov på ett klart förakt för högre utbildning. Kanske är det annorlunda nu, med Åbosvensk undervisningsminister. Men trenden att prioritera ner högre utbildningen i statsbudgeten är inte specifik för Finland, till exempel i England har den offentliga finansieringen av universitet halverats under 2010-talet.
Därmed hårdnar konkurrensen om resurser i den akademiska världen ytterligare. Åtminstone vi som jobbar med människovetenskaper upplever att vinnarna i konkurrensen är naturvetare och teknologer. Ett exempel kunde vara de fyra prioriterade områdena inom ÅA:s forskning: tre är inom den naturvetenskapliga fakulteten – i ett av dessa är samhällsvetarna med på ett hörn; och det fjärde delas mellan alla de icke-naturvetenskapliga fakulteterna.
För att veta vem eller vad som är värt att finansiera går enskilda forskare, projekt och utbildningsinstanser genom regelbundna mätningar och rankningar. Det räknas antal publikationer som kommit ut och studenter som examinerats.
Siffror är bekväma och tydliga. Men problemet är bara det att de förstås inte visar hela sanningen – och inte alltid ens en del av den. Räknar man antalet artiklar, och ger poäng enligt rankingen på tidskrifterna de utkommit i, vet man ändå inget om kvaliteten på eller betydelsen av själva forskningen.
Det bekväma och potentiellt bedrägliga med att mäta i siffror går också ibland igen i bedömningen av själva forskningskvaliteten. För många både lekmän och professionella ser det direkt mera vederhäftigt ut om man visar siffror. Medan mer humanistiskt orienterad forskning kommenteras med en fnysning och ett klagomål om slöseri med skattemedel.
Ett annat mått är förstås nyttan av forskningen. En svårighet med forskning och finansiering av densamma är att man sällan på förhand vet vad som kommer till nytta. Även här tar en viss sorts siffror lätt över definitionen av nytta, nämligen det ekonomiska resultatet.
Nyttan med humanistiska vetenskaper är att ställa frågor och visa på nya tänkbara perspektiv – till exempel en undran om pengar alltid är nyttiga.
Andreas Häger

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *