Äldreomsorg är en grundläggande rättighet – ”men det finns brister i fråga om kost, hygien, blöjbyte, rehabilitering, social interaktion och utevistelser”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I Justitieombudsmannens berättelser rapporteras om äldreomsorgens utmaningar under senare tid med uppkomna problem inom grundläggande rättigheter. Det finns brister i fråga om kost, hygien, blöjbyte, rehabilitering, social interaktion och utevistelser.
Brister har också observerats i frekvensen av läkarbesök, läkemedelsbehandling och tandvård. Bakgrundsorsak är i allmänhet personalbrist. Vi har mycket kunnig och motiverad personal, men de kan inte utföra sitt arbete på bästa möjliga sätt på grund av tids- och resursbrist.
Under förra valperioden förbättrades situationen för de äldre när de lägsta pensionerna höjdes, en personaldimensionering på 0,7 för heldygnsomsorg stadgades, hemvården för äldre utvecklades och tjänsten som äldreombudsman inrättades. Den nuvarande regeringens nedskärningslinje hotar de serviceförbättringar som uppnåddes för de äldre.
Den lagstadgade personaldimensioneringen inom heldygnsomsorg var en av regeringen Marins största prestationer. Det bestämdes att den ska träda i kraft stegvis för att välfärdsområdena ska ha tid för övergången.
Samtidigt ökades antalet utbildningsplatser inom branschen och tilläggsanslag riktades till tjänsterna. Nu skjuter dock regeringen Orpo upp personaldimensioneringen ända till 2028 för att få sparåtgärder.
Under förra regeringsperioden fanns det ett brett samförstånd i riksdagen om att fastställa personaldimensioneringen, men partiernas riktlinjer ändrades överraskande vid regeringsförhandlingarna.
Redan nu är villkoren för helhetsomsorg strikta och det finns inte tillräckligt med vårdplatser. Det finns också utmaningar inom hemvården, även om man eftersträvade att utveckla även dessa tjänster under förra perioden. Detta ökar behovet av anhörig- och närståendevård. Många blir också helt utan den vård och hjälp de behöver.
Redan nu hjälper uppskattningsvis 700 000 förvärvsarbetande sina närstående på grund av hög ålder, sjukdom eller skada. Av dem får endast en bråkdel, cirka 48 000 personer 2022, stöd för närståendevård.
Om servicen skärs ned ytterligare, kommer behovet av omsorg av närstående att öka ytterligare. Närståendevårdare är en mycket värdefull resurs för vårt samhälle och de bör få allt starkare stöd, men alla har inte anhöriga som skulle kunna vårda dem och vi kan inte enbart lämna ansvaret för vården av äldre på de anhörigas axlar.
Äldres välbefinnande är en viktig sak för oss alla. Ett slags mått på ett civiliserat samhälle är hur väl man tar hand om de som byggt upp landet.
Äldres status bör förbättras ytterligare. Varje äldre person ska garanteras en sådan försörjning och service som möjliggör en mänsklig vardag och omsorg. Det ökade behovet av och tillgången till tjänster får inte vara beroende av äldre personers pensionsinkomster eller boningsort. Var och en ska garanteras vård -, omsorgs -, boende – och rehabiliteringstjänster enligt behov och i rätt tid. Varje finländare har förtjänat ett bra liv där man kan åldras tryggt och värdigt.
Här kan du läsa fler kolumner av Eeva-Johanna Eloranta.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.