Förflytta dig till innehållet

Ålandsbankens aktiestrateg: Vi är inte inne i en recession – det lönar sig fortfarande att satsa

Tanja Wennonen-Kärnä, aktiestrateg Ålandsbanken, säger att framtiden visserligen är oviss, men att det inte finns några tecken på recession.

Inflationen är den högsta sedan slutet på 80-talet. Nordens ekonomi störtdök efter Ukrainakrigets utbrott. USA har gjort den ekonomiskt sämsta inledningen på ett år sedan den stora depressionen tog slut 1939. Det här är de ekonomiska realiteterna i världen just nu – men Ålandsbankens aktiestrateg Tanja Wennonen-Kärnä säger att läget inte är så deprimerande som det kan verka.

– Faktum är att vi fortfarande lever i en stimulerande omgivning rent ekonomiskt. Det är ingen recession vi har kommit in i, utan allt pekar på att situationen är under kontroll. Det bästa vi kan göra i nuläget är att satsa vidare. Just keep on going.

Wennonen-Kärnä är relativt ny på posten som aktiestrateg, hon tillträdde vid årsskiftet, men hon har redan fått möta stora utmaningar på en ekonomisk marknad som inte liknar något vi sett i modern tid. Efter coronapandemins inverkan, som fortfarande påverkar världsekonomin i stor utsträckning, kom kriget i Ukraina och satte världen i gungning på nytt.

– Speciellt den nordiska ekonomin tog en stor smäll av krigsutbrottet, på grund av Nordens nära geografiska läge gentemot Ryssland, och ekonomin störtdök. Sedan dess har man kunnat konstatera att ekonomin tagit skada mycket lite och att bolagen klarat sig bra, men förväntningarna för bolagsresultaten för 2022 ligger ändå på 6–8 procent lägre än innan kriget.

De finländska företagen har klarat kriget relativt bra.

– De som har tagit mest skada är de bolag som haft fysisk närvaro i Ryssland, som till exempel Finnair eller Nokian renkaat, men den finländska satsningen i Ryssland minskade kraftigt redan i samband med den ryska annekteringen av Krim 2014 och därför är skadan ändå inte så stor.

Inflationen beror främst på bränslepriserna

Men någon orsak till panik finns alltså inte, trots att inflationen i den senaste rapporten låg på 7,5 procent – högst sen 70-talet och därmed högre än under den ekonomiska krisen på 90-talet.

– Inflationen beror indirekt på kriget, eftersom de höga bränslepriserna är den största enskilda orsaken. Ser man till kärninflationen, det vill säga inflationen utan energi- och livsmedelspriser medräknat, så ligger den på 3,5 procent, säger Wennonen-Kärnä.

Att inflationen fortsätter stiga lika kraftigt ser hon inte som troligt.

– För att det ska ske måste antingen bränslepriset fortsätta stiga – och det är ganska osannolikt – eller så måste bostadspriserna stiga kraftigt, men inte heller det är särskilt troligt.

Wennonen-Kärnä tror att de indirekta konsekvenserna av kriget blir större än de direkta.

– Det finns en osäkerhet bland bolagen nu, som leder till framskjutna investeringar, och det kan komma att påverka ekonomin.

”Håll fast vid de aktier du har”

För den som håller sig med egna aktier finns det förstås orsak att vara noggrann, men Wennonen-Kärnä tycker inte att man måste ändra sitt beteende på marknaden märkvärt.

– Det kanske låter tråkigt, men håll fast vid det du har. Förhoppningsvis har de som handlar med aktier också funderat över risknivån på de investeringar de gjort. Då lönar det sig inte att sälja trots störtdykningar.

Som exempel ger hon Wärtsilä, som störtdykt efter krigets utbrott. Aktiekursen har gått ner med 40 procent sedan början av året.

– Men det är ett välskött bolag med en full orderstock, och det är ett bra tecken på att det troligen kommer att vända. Ett annat exempel är Stora Enso, som har gjort ett riktigt bra resultat men var försiktiga i prognosen för i år och bara det gjorde att aktierna sjönk rejält. Men de kommer att stiga igen, säger Wennonen-Kärnä.

Grön energi – och kanske kärnkraft – är framtiden

För de som fondsparar är det heller inte läge att vara orolig. Fondsystemet ger bankerna möjlighet att köpa och sälja aktier enligt världsläget och det är fondförvaltarnas jobb att vara förutseende.

– Vi har dessutom ett väldigt nordiskt perspektiv på våra fonder, och Norden ses globalt som en kvalitativ ekonomi, där bolagen oftast håller vad de lovar. Avkastningen här är i nuläget också bättre än i Centraleuropa.

För de som spekulerar själva säger Wennonen-Kärnä att det lönar sig att satsa på säkra kort, defensiva marknader, som hon kallar det. Åtminstone om man söker efter stabilitet och bolag som inte är känsliga för krigets utveckling.

– Läkemedelsbranschen går fortfarande bra, lika så teleoperatörerna och dagligvaruhandeln. Jag vill påstå att i nuläget så är det bra med en viss erfarenhet av marknaden, så att man känner till hur den funkar också i svårare tider. Nya investerare tenderar ofta att börja i ekonomiskt gynnsamma tider, och tar då också större risker, säger hon.

En annan bransch som har framtiden för sig är den gröna energin.

– Här går Europa i täten, och i princip är det heller ingen dum gren att satsa på i investeringssyfte. Det är inte heller omöjligt att kärnkraften gör en återkomst när vi börjar ifrågasätta vårt beroende av Ryssland. Men både den gröna energin och kärnkraften är områden där investeringar måste göras baserat på kunskap. Det finns många valmöjligheter på marknaden och alla kommer inte att lyckas.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter