Åbolands sjukhus – förtroendebrist, jo, men varför?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Administrativa reformer kan inte göras enbart utgående från god vilja. Sjukvårdsdistriktets direktör Leena Setälä efterlyste utlåtanden som handlar om mer än ett sjukhus.
Och det har man fått av Åbo, Pargas och Kimitoön, svar som handlar om mer än ett sjukhus, svar som även påtalar vikten av jämlik vård på sitt modersmål, svenska eller finska.
Kanske viljan finns, men om inte verksamheten organiseras på ett sätt som kan garantera vård på modersmålet, svenska eller finska, räcker det inte. Ifall den goda viljan verkligen finns, varför är det då så svårt att presentera en administrativ modell som kan säkerställa svenskspråkig vård på lika grund.
Hur gick det med den svenskspråkiga vården när sjukvårdsdistriktet tog över de psykiatriska enheterna, som tidigare funnits i Pargas, och hur fungerar den svenskspråkiga jourvården?
Ingen har protesterat mot en utveckling av vårdinnehållet på Åbolands sjukhus.
Det är klart att även ett sjukhus måste följa med utvecklingen inom branschen. Det som påtalats är bristerna i förslaget gällande att säkerställa de språkliga tjänsterna.
Om de stadganden som lagstiftningen förutsätter saknas kan inte heller förslaget anses färdigt, oberoende av hur god viljan än är.
Svenska seniorer i Åboland r.f.
Kjell J Wennström, ordförande
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.