Åboforskning: På 1100-talet kom rågen till södra Finland
Mia Lempäinen-Avci. Pressfoto
Under medeltiden fick kornet sällskap av rågen i Finland. Bland annat det kommer Mia Lempiäinen-Avci fram till i sin doktorsavhandling vid Åbo universitet.
Hon har undersökt kostvanor och handel i södra Finland år 1000–1900, med hjälp av både arkeologiskt och historiskt material. Lempäinen-Avci är den första i Finland som analyserat arkeologiska sädesfynd genetiskt.
Lempäinen-Avci visar att man i Mankby i Esbo började odla råg redan på 1100-talet. Det fortsatte man med ända tills byn övergavs 1556.
– Rågen är kravlös med tanke på odlingsjord och temperatur, och därför var den ett säkrare val än kornet. Under medeltiden spreds rågen, men till en början bara till vissa byar i södra Finland. Kornet var fortfarande det mest populära sädesslaget i landet.
Lempäinen-Avci har också undersökt Svensksunds fästning i Kotka och funnit att soldaterna på 1700-talet följde ryska kostvanor. Bland annat spelade sädesslagen hirs och bovete en stor roll i den dagliga födan.
Dessutom tros kryddor, fikon, surkörsbär och björnbär ha kommit till fästningen via ryska handlande.
FM Mia Lempäinen-Avci disputerar i biologi vid Åbo universitet den 16 mars klockan 12. Avhandlingen heter ”Plant remains in archaeology – a multidisciplinary approach to cultivation, consumption, trade and migration of economic plants in Southern Finland AD 1000−1900”.
Opponent är Dr. Sabine Karg (Freien Universität Berlin) och kustos professor Ilari E. Sääksjärvi (Åbo universitet). Disputationen är på engelska.
Simpel kost. Alarick Repo har bakat ett traditionellt pilgrimsbröd på vatten, råg och salt. Degen innehåller ingen jäst utan är bakad på en sex år gammal rot. Foto: Patricia Torvalds
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.