Åbobornas hälsa borde genomsyra allt beslutsfattande – i ”nya Åbo” ska staden planera och bygga så att allt fler tar hand om sig
Åbos gröna biträdande borgmästare Elina Rantanen förlorade en stor del av sin sektor vid årsskiftet då social- och hälsovården flyttade över till nya välfärdsområdet i Egentliga Finland, Varha.
– Andra hälften finns fortfarande kvar, det vill säga fritid, motion, ungdomsarbete och kultur. Allt det här handlar om Åbobornas välbefinnande och det har inte försvunnit någonstans, säger Rantanen, som talar svenska under hela intervjun.
”Nya Åbo” är här
Efter årsskiftet då vården överfördes till Varha jobbar Åbo stad under namnet ”nya Åbo”.
– Stadsbornas välmående och välbefinnande handlar inte om någon ny service, utan om ett nytt sätt att se på vilken roll staden har, säger Elina Rantanen.
Lekparkerna, småbarnspedagogiken, stads- och gatuplaneringen, kultur, idrott och ungdomsarbetet, alla offentliga områden som skapas i Åbo med mera – allt det här borde i grund och botten handla om att stadsborna ska må bra.
– Brister det blir stadsbornas sjukdom och illamående dyra för både staden och välfärdsområdet. Vi ska till exempel planera och bygga staden så att människor motiveras att gå till fots och cykla.
Ensamheten ett stort problem
Ensamhet är att stort problem, både bland unga och äldre Åbobor. Staden har ett spetsprojekt som siktar på mer samhörighetskänsla bland Åboborna.
– Både äldre och yngre efterlyser platser att umgås på. Det handlar också om att göra staden tillgänglig för alla.
Arkiv/Carina HolmDet kan till exempel handla om att placera ut bänkar så att äldre som inte orkar gå så långt kan gå ut, för att ens få lite motion och aktivera sig.
– Samtidigt har cyklister andra behov och barn behöver trygga lekplatser. Att investera i motion betyder inte bara att investera i simhallar.
Minskad segregation
Samhörighet betyder också att staden satsar på att utveckla förorterna för att minska segregation och få mer blandade befolkningsgrupper i olika områden.
Den nya nämnden som ersätter den tidigare social- och hälsovårdsnämnden ska uttryckligen främja hälsa och välfärd.
– Den skiljer sig från stadens andra nämnder eftersom den inte har någon egen organisation med flera tjänstemän. I stället ska välfärd och hälsa genomsyra all verksamhet i staden och något som borde synas i alla beslut, säger Elina Rantanen.
Föredragande för nämnden är Minna Sartes, med titeln tf. integrationsdirektör, och modellen kommer att ses över i samband med kommunalvalet om två år.
Dyrt, om samarbetet inte fungerar
De grönas borgmästare, som tidigare hade ansvar för staden social- och hälsovård, är också i det nya Åbo kontakten mellan staden inklusive dess handikappråd, ungdomsfullmäktige, äldreråd och multikulturella råd, samt välfärdsområdet.
– Det blir dyrt för alla om vi inte får samarbetet att fungera. Välfärdsområdet sparar pengar om Åboborna mår bättre och det är staden som ska se till att människor mår så bra som möjligt.
Också i välfärdsområdets intresse
Därför borde välfärdsområdet ha verktyg att uppmuntra staden att sköta om sina invånare.
– Det ligger också i välfärdsområdets intresse att staden investerar i motionsplatser och barns och ungas hobbyer. Men välfärdsområdet har just börjat jobba med mängder av tekniska frågor att lösa och har knappast hunnit fundera mer på det här samspelet.
Rantanen konstaterar att staden därför måste ha tålamod.
– Det här samspelet fungerar inte om vi inte tar stort ansvar för det och skapar rum i kalendrarna och möts. Annars når vi inte de gemensamma målen.
Elina Rantanen sitter också som politiker i välfärdsfullmäktige.
Hur går det här ihop?
– Rollerna stöder varann. Jag kan inte sitta i den nämnd inom välfärdsområdet som jobbar med de frågor som jag har ansvar för som borgmästare, det går inte. Men som vanlig medlem i fullmäktige vet jag vad som är på gång inom välfärdsområdet, vilket hjälper mig i jobbet som biträdande borgmästare.
Hon säger att den politiska processen i stadens beslutsfattande har blivit mer politisk i och med borgmästarmodellen.
– Vi är länken till partierna och säger vad de tycker i olika frågor, som staden jobbar med.
Barn och unga i Åbo
- I år används två tredjedelar av stadens budget för fostran och utbildning.
- Varje ung Åbobo ska ha en trygg vuxen att vända sig till.
- I centrum satsar staden på att utveckla Vimma enligt ungdomarnas önskemål.
- Hobbysedlar införs.
- I år används tre miljoner euro för nästan nittio ändamål, som stöder barns och ungas hälsa.
- Bland annat ordnas barnens motionsäventyrsland också på sommaren och staden ska få fler frisbeegolfkorgar och djurprojekt.
- Staden jobbar också tätt med andra myndigheter för att ingripa i ungas problembeteende.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.