Åbobekant Ingåbo står bakom gammal finlandssvensk tidnings nya stuk
Den finlandssvenska tidningen Skogsbruket har nylanserats. Det första numret med det nya stuket är redan ute.
Omdaningen har letts av Daniela Andersson. För ett drygt år sedan anställdes hon som redaktionschef och verksamhetsledare för utgivaren Föreningen för Skogskultur.
Förändringen gäller allt från layout och papperskvalitet till innehåll. Dessutom finns man nu också som e-tidning.
Samtidigt har sajterna skogskultur.fi och skogsbruket.fi förnyats helt.
Daniela AnderssonBott i Åbo
Andersson, som under sin karriär bland annat hunnit jobba för Yle i Åbo, säger till ÅU att hon är ivrig över uppdraget.
– Mitt intresse för skogen är stort och genuint och hänger med sedan barnsben som dotter till en skogsbruksingenjör. Jag är uppväxt med allt som rör skogen, från motorsågar till jakt. Min pappa var själv aktiv skribent i skogsfrågor också i tidningen Skogsbruket och jag har haft det som måttstock att göra en tidning som också han kunde vara stolt över och som lyfter fram både skogen som hantverk och produkt.
Daniela Andersson
- Född i Borgå.
- Bor i Ingå med man, två döttrar, hästar och jakthunden Orvar.
- Utbildning: politices magister från Åbo Akademi samt agrolog.
- Via sitt eget produktionsbolag jobbar hon som journalist, fotograf och mångsysslare i mediebranschen.
- Har bland annat arbetat för Yle, HBL och FNB, varit chefredaktör för en organisationstidning och gjort kokböcker – bland annat den prisbelönta ”Tack för maten, Mamma!” som hon skrev på uppdrag åt familjen Landers i Ingå.
- Vid sidan av jobbet sköter Andersson en släktgård med bland annat skog och julgransodling.
Både för proffs och entusiaster
Daniela Andersson konstaterar att det är en balansgång att skapa en tidning som intresserar hela målgruppen.
– Karikerat: skogsproffsen vill ha mer hårdfakta, forskningsrön och innovationer medan den vanliga skogsägaren gärna läser personintervjuer och feature-artiklar relaterade still skog.
Målet för både föreningen och tidningen är att nå ut till så många skogsägare, skogsproffs, studerande i branschen som möjligt men också till alla som överlag värnar om den finländska skogen.
Den trogna Skogsbruket-läsaren ska känna igen sig samtidigt som man också har nya typer av material. Det färska numret innehåller bland annat en analys av virkesmarknaden, en intervju med Årets skogsentreprenör, ett sågtest, en ”Fråga professorn”-spalt samt recept på speltotto med skogssvamp.
En kul och intressant text som ÅU:s redaktör fastnar för är Anderssons artikel där hon gör ett stort detektivarbete för att klura ut från vilken skog den färska tidningens papper härstammar. Artikeln slutar i en ”cliffhanger” inför nästa nummer.
Jean LindénDuktigt team
Andersson öser lovord över föreningens styrelse och Skogsbrukets redaktionsråd samtidigt som hon är tacksam för att hon fått väldigt fria händer.
– Vi är ett litet och intensivt team. AD:n Petra Långfors har förverkligat min vision om hur nya Skogsbruket ska se ut och Robert Bamm har gjort detsamma på webben. Dessutom har vi en handfull duktiga skribenter.
Andersson säger att de själva är väldigt nöjda över slutresultatet, men allra viktigast är att läsarna blir nöjda.
– Skogsbruket är det enda oberoende skogsmagasinet i Finland och vi måste göra skäl för vår ställning.
Föreningen för Skogskulturs ordförande Björn Stenmark är tidningens ansvariga utgivare. Även han är nöjd med förnyelsen.
– Redaktionen har satsat på att förstärka, bredda och fördjupa det journalistiska innehållet. Från och med nu är Skogsbruket ett gediget magasin på 52 sidor som utkommer 6 gånger per år, berättar han i ett pressmeddelande.
Föreningen för Skogskultur grundades 1910. Skogsbruket började utkomma 1931.
Även Skärgård ute med årets första nummer – om biosfärområdet
Tidskriften Skärgård, som ges ut av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, är också ute med sitt första nummer för året. Temat är Skärgårdshavets biosfärområde som firar 30 år.
– Det är ett av två biosfärområden i Finland, i hela världen finns 748 biosfärområden utnämnda av Unesco. I Skärgård 1/2024 får man veta mera om vad ett biosfärområde egentligen är, berättar redaktör Pia Prost.
Artiklarna lyfter bland annat fram Knattelabbet i Skärgårdscentrum Korpoström, biosfärambassadören Åsa Rosenberg samt biodlaren, mathantverkaren och trädgårdsmästaren Titti Edfelt på Mielisholm i Pargas.
Man får också läsa om en jämförelse av floran idag och för hundra år sedan på Utö och Jurmo, samt möta två företagare som ingått partnerskap med biosfärområdet: Gabriel Sydänvirta i Korpo som driver programtjänsten Moving Heart och Charlotta Björklöf i Nagu som driver gården Västeräng.
Och mycket mer.
Hanna Karvinen
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.