Åbo efter vårdreformen
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Åbo stads utgifter år 2020 var 1641 miljoner euro (8460 euro per invånare). Av dessa går 744 miljoner ( 3835 euro per invånare) till vårdsektorn, 334 miljoner till utbildning (1721 euro / invånare) och resten på 563 miljoner till fastigheter, fritid, miljö samt till gemensamma funktioner.
Uträkningarna är väl inte helt klara, men då hypotetiskt, i samband med vårdreformen med start 2023, 744 miljoner (45 procent av Åbos utgifter) övergår till välfärdsområdet, blir det för staden kvar att besluta om utbildning, fritid, fastigheter och miljö. Fastigheter stöder egentligen bara grundfunktionerna utbildning och fritid, så kvar att besluta om blir inte mycket. Eller blir det?
I dag fungerar det krasst så här; vårddistriktet skickar en räkning till Åbo stad på hur mycket sjukvården detta år har kostat. Åbofullmäktige kan inte mycket annat än grymta till över de stigande kostnaderna och sedan betala räkningen. Man kan höra fina tal om hur bra det skulle vara att göra något åt saken, men snart kommer nästa räkning i posten, ett litet grymtande, och räkningen betalas igen.
Kanske det är positivt för kommunen att denna återkommande grymtning försvinner. Nu kan man satsa på det som vi kan besluta om. Vad beslutar fullmäktige nu då om? Den största kostnaden blir utbildning, sedan kommer fritid och miljö. Vi kommer tillbaka till gamla grunduppgifter – att organisera utbildning och att organisera stadsbyggandet.
Utbildning innebär att dagvård, grundskolor, andra stadiets utbildning (yrkesinstitut / gymnasium) fungerar. Yrkeshögskolor och universitet hör visserligen inte till stadens ansvarsområde, men visst är det i stadens intresse att dessa också fungerar. För vad alla dessa bidrar till, är att samhällets grundpelare – ett aktivt näringsliv – har tillgång till kunnig, ambitiös och idérik arbetskraft.
Vi skall komma ihåg, att grunden för hela finansieringen av det gemensamma är via skatter – skatter innebär att en del av vårt arbete utförs indirekt för det gemensamma via ett beskattningssystem. Och för att skatter skall kunna tas måste näringslivet fungera.
För att näringslivet skall fungera skall vi också trivas i vår stad (fritid) – stadsplanering (miljö) skall göra att det är lätt att bo, att röra sig och att vara aktiv på sin fritid.
Näringslivet skall ha lätt att etablera sig och fungera i staden. Då frodas också näringslivet – och igen – vi har råd att göra det vi anser att en god stad gemensamt skall organisera.
Allt hör ihop – utbildning – näringsliv – fritid – stadsplanering. Stadsfullmäktiges uppgift blir att se till att denna sak fungerar bra ihop.
Det behövs positiv vilja, framtidsvisioner och byggande av förtroende. Men visst – vi kan få Åbo att bli Finlands bästa stad att bo i.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.