Carina Holm 15.06.2023 07:00

Hon har aldrig varit på Ruisrock, hon har inte besökt Åbo under kulturhuvudstadsåret 2011 och hon har ingen nämndvärd koppling till Åbo.

Ja, i själva verket har Åbos nya kulturdirektör Anu Laitila knappt varit i Åbo tidigare. Hon har inte ännu åkt med en Fölibuss, men hon har noterat att det finns mycket cyklister i stan.

– Jag vet att här finns utbildning inom animation, cirkus och dockteater. Det finns det inte annan stans.

Hon valdes bland nästan 50 sökande i våras. Sedan i måndags basar hon för museerna, biblioteken och stadsorkestern i Åbo samt för stadens understöd till det fria kulturfältet.

Inför märkesåret 2029

Kulturen ska också vara en viktig del av märkesåret 2029 då Åbo fyller 800 år.

– Att bli kulturdirektör i Åbo blir för mig en ny början. Efter att ha jobbat för Kervo stad visste jag att jag vill fortsätta med kulturarbete inom den offentliga sektorn. Att få jobba i en mångsidig storstadsmiljö som Åbo lockar och ledarskap har under de senaste åren varit en viktig del av min yrkesidentitet.

Hon ser jobbet som en lagsport.

– För mig är det viktigt att arbetstagarna känner att de kan lyckas i sina uppgifter.

En annons riktad till henne

Laitila är intresserad av mångprofessionellt samarbete och fick en overklig känsla då hon såg att Åbo sökte ny kulturdirektör.

– Jag kände att staden sökte mig och någon med min bakgrund. Jag tilltalas av att kultur hör till Åbos spetsprojekt, vilket betyder att staden investerar i kultur.

Carina Holm

Hon säger att det är genom kultur som städer kan sticka ut och skilja sig från mängden.

– Jag, som har jobbat länge med ledarskap inom kultursektorn, gillar att det i Åbo finns långtgående planer på det här.

Uppväxtorten Haapavesi i norra Österbotten är ett exempel.

– Ingen skulle känna till lilla Haapavesi om det inte fanns en känd folkmusikfestival där. Festivalen får orten att vakna till liv. I en större stad krävs det naturligtvis en större skala.

Kulturen ger en stad identitet och själ

Kultur skapar identitet och ger en stad liv, ansikte och själ.

– Det är kulturen och inte till exempel tandläkartjänster som gör en stad intressant.

Hon började sitt jobb i Åbo i måndags med att bekanta sig med Konstens hus.

– Där har man kommit bra i gång på kort tid.

Vad tar du med dig från kulturlivet i Kervo till Åbo?

– Så kallad rivningskonst. I Kervo fylls gamla Anttilafastigheten av graffiti och liknande konst. Det är ett exempel på ett marginellt fenomen som har fått större spridning.

Kulturhuvudstaden Tallinn 2015

Det finns förhoppningar från stadens sida att jubileumsåret 2029 får lika positiva kringeffekter som kulturhuvudstadsåret 2011.

– Jag besökte inte Åbo under kulturhuvudstadsåret, men bekantade mig med Tallinn som var kulturhuvudstad 2015. Jag har hört att kulturhuvudstadsåret gav Åbo ett lyft, som har hållit i sig, medan det inte gick lika bra i Tallinn. Det kan bero på att kultur där skapas av företagsamhet, medan det inte hör till stadens identitet på samma sätt.

Nyfiken på finlandssvenskan

Laitila säger att hennes bakgrund är finsk men att hon är nyfiken på vad det betyder att vara finlandssvensk.

– Jag skrev faktiskt min pro gradu om Bo Carpelans ”Urwind”. Jag ska ju också vara den svenskspråkiga befolkningens kulturdirektör i Åbo.

Hon går gärna på teater eller bio med familjen och de har också varit på till exempel modern balett och på cirkusopera.

– För mig ger den här typen av upplevelser avslappning och tid tillsammans.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln