ÅA-professor i rättsvetenskap: ”Beredskapslagen kan inte aktiveras utan en förordning till riksdagen”
Regeringen konstaterade i måndags att det råder undantagsförhållanden i landet. Samtidigt meddelade statsminister Sanna Marin (SDP) att man tänker tillämpa två paragrafer i beredskapslagen.
Problemet är att det inte går att tillämpa dessa två paragrafer utan att först ha gett en förordning till riksdagen om att ta beredskapslagen i bruk. För att kunna använda sig av paragrafer i beredskapslagen måste riksdagen kunna kontrollera förordningarna och det kan de inte för tillfället, eftersom någon ibruktagningsförordning inte finns.
Förvirring råder
Förra veckan sade regeringen att restaurangerna kommer att stänga den 8 mars och vara stängda i tre veckor. Den stängningen är möjlig att göra genom att tillämpa en bestämmelse i grundlagen, alltså behövs inte en aktivering av beredskapslagen till det.
Grundlagens 23 paragraf ger möjligheter att införa tillfälliga undantag till de grundläggande friheterna och rättigheterna, så undantagsförhållanden i denna avgränsade utformning skulle i princip ske på basen av grundlagen.
Behöver regeringen då egentligen aktivera beredskapslagen alls? För tillfället råder det förvirring om vad som hänt och var vi för tillfället befinner oss.
Markku Suksi som är professor i offentlig rätt vid Åbo Akademi säger att det ena inte utesluter det andra.
– Men det är lite onödigt att ha de här två plattformarna i bruk parallellt. Det skulle räcka med en lag som är stiftad i enlighet med grundlagens paragraf 23.
De två bestämmelserna, paragraferna 106 och 107i beredskapslagen, som regeringen vill tillämpa skulle på inget sätt påverka den enskilda individen eller företagsverksamheten. De har inget med restaurangstängningen att göra, utan handlar om centralisering av kommunikationen inom regeringen och om att statsrådet löser eventuella tvistefrågor mellan ministerierna om vem som har kompetens i någon fråga.
– Regeringen vill ha många möjligheter till sitt förfogande och mot bakgrunden av virusläget har man försökt aktivera beredskapslagen, vilket egentligen ännu inte hänt eftersom ingen ibruktagningsförordning getts. Samtidigt försöker man utnyttja 23 paragrafen i grundlagen som en grund för en specifik lagstiftningsåtgärd för att bidra till att stävja pandemin.
”Det blir rörigt”
Suksi säger att regeringen skjuter missiler med många spetsar och hoppas att någon av dem träffar rätt.
– Det blir rörigt när man kör på två olika spår och använder två olika plattformar, säger Suksi och syftar på att regeringen både använder grundlagens paragraf 23 och försöker aktivera beredskapslagen samtidigt.
Professor Markku Suksi, har vi nu undantagsförhållanden eller inte?
– Innehållsmässigt har vi det egentligen inte, för ingen förordning om att aktivera beredskapslagen har ännu getts.
Ingen lagstiftning har heller stiftats med stöd av grundlagens 23 paragraf, säger Suksi.
– Formellt sett kan man däremot anse att vi kanske har undantagsförhållanden, eftersom statsrådet och republikens president konstaterat det, men i och med att ibruktagningsförordningen inte avgetts så befinner vi oss egentligen i ett slags mellanläge mellan undantagsförhållanden och normala förhållanden.
Varför känns det så rörigt?
– Jag tror att regeringen egentligen vill ta kontrollen över restaurangverksamheten och utlysa sammantagna begränsningar, så att det är regeringen bestämmer när det sker och inte regionförvaltningsverken.
Vad händer nu?
– Statsrådet har gett en proposition till riksdagen med stöd av grundlagens 23 paragraf, om temporära begränsningar av näringsfriheten, alltså stängningen av restaurangerna. Riksdagen behandlar det i vanlig ordning med en remissdebatt, utskottsbehandling, hör sakkunniga och har två behandlingar i plenum. Sedan skickar riksdagen sitt svar till republikens president.
Det här tar tid och det finns ingen garanti att restaurangbegränsningarna träder i kraft den 8 mars.
Ingen total lockdown
Suksi säger också att det inte finns någon garanti för att riksdagen godkänner lagförslaget eftersom de är ett suveränt lagstiftningsorgan. Sannolikheten är ändå stor att förslaget går igenom, kanske efter några ändringar.
– Det är ganska klart att det råder stor krismedvetenhet och att vi är i ett allvarligt läge.
Han säger också att det egentligen inte är frågan om en lockdown av hela samhället.
– Det är ju endast restaurangverksamheten som påverkas av de åtgärder som regeringen föreslår till riksdagen.
”Ett fallande korthus”
Professor Martin Scheinin är hårdare i tonen när han kritiserar regeringens agerande.
– Nu har det gått så som jag och många andra redan sagt, det går inte att tillämpa beredskapslagen om man endast tänkt ge propositionen om stängning av restaurangverksamheten till riksdagen.
Han säger att det krävs att riksdagen har kontroll när beredskapslagen tillämpas, och riksdagens kontroll kan inte inledas innan åtminstone en förordning om beredskapslagens ibruktagande har getts.
– Vill man ha tillgång till alla knep i beredskapslagen måste det ges ens en förordning om att ta den i bruk.
Han säger att statsrådet försöker sig på att aktivera endast två paragrafer ur beredskapslagen.
– Men det faller som ett korthus för riksdagens kontroll riktas då inte mot dem.
”Teatralisk tillämpning”
Scheinin poängterar också att beredskapslagens paragrafer 106 och 107 inte har något med restaurangstängningarna att göra. Han tror att konstaterandet av undantagsförhållanden kan vara mest för syns skull.
– Man vill kanske bara ha en större legitimitet till att stänga restaurangerna genom att republikens president rent juridiskt involverats i att konstatera undantagsförhållanden. Regeringen vill kommunicera en trovärdighet genom att teatraliskt tillämpa beredskapslagen.
Vad borde regeringen göra nu?
– Det juridiskt rätta vore att ta tillbaka utlysningen av undantagstillstånd. Men det klokaste vore att ge en förordning om någon rätt liten sak för att kunna tillämpa beredskapslagen, för det kan annars bli ett trovärdighetsproblem för statsministern och republikens president. Och det behöver vi knappast nu. Nu är det kanske smartare att göra det som inte är det renaste juridiska beslutet, men som ändå inte är fel förutsatt att riksdagens grundlagsutskott sväljer saken.
Catariina Salo
Märklig motsträvsamhet bland diverse lagvetare! Jag för min del anser nog att det är första prioritet att försöka förhindra ytterligare spridning av corona. Det är väl ändå befolkningen som ska skyddas i första hand, inte lagparagrafer?
Naturligtvis är det viktigt att beslut fattas lagenligt, men under dessa oerhört unika omständigheter, är nog första prioritet hälsa och skydd! Övrigt kan redas ut senare.