Vida firar fem med både glädje och musikalitet

Det finns olika mått på ålder för en kör. Att den funnits så pass länge att sångare hunnit sluta i kören och senare återvända är ett sätt att mäta ålder, och det är i den åldern som projektkören Ensemble Vida är i nu.

Det råkar dessutom sammafalla med att kören firar fem år sedan första konserten – något som firas med en jubileumskonsert i Betelkyrkan den 2 november.

– Det är ganska häftigt att det hela började med att vi satt tre stycken och diskuterade efter en kvartettkonsert för ungefär sex år sedan – vi saknade ett sammanhang där vi kunde sjunga lite mer utmanande musik i större gäng än kvartett och kom fram till att vi kunde skapa det sammanhanget själva, säger Martin Segerstråle, en av körens två dirigenter.

Han tog själv ansvar för dirigeringen och de sångare som deltog i körens första konsert kom i första hand från Brahe Djäknar och Florakören. I dag består kören av sångare från olika sammanhang, men kvar finns viljan att sjunga utmanande musik.

Däremot vill man inte tumma på glädjen och den goda samvaron.

– Det finns en tanke om att de två inte går att kombinera. Antingen sjunger man tillsammans och har kul, eller så sjunger man tillsammans och skapar konstmusik,men direkt man kombinerar dem så finns en tanke om att det är omöjligt – men för vår del så funkar det utmärkt, säger Segerstråle.

Sångarna övar hemma

Sonja Rosenqvist är den enda sångare som har deltagit i körens alla konserter under de fem första åren och hon skriver under på den goda stämningen – men också strävan efter en viss musikalisk nivå.

– Visst får man öva en del hemma. Speciellt i början av ett projekt går jag igenom stämmorna rätt mycket. Senare så kollar jag mest på de svåra ställena. Men överlag är det skönt att sjunga i en kör där alla kan stämmorna när man börjar öva, säger hon.

Då Segerstråle flyttade till England för vidare studier 2015 tog Liechtensteinaren Dominik Vogt över dirigentpinnen och fungerar ännu i dag som konstnärlig ledare för kören. Två olika dirigenter har varit en rikedom, enligt Rosenqvist

– Det är bra att uppleva olika dirigenter. Martin är mer dramatisk, medan Dominik är mera "flowig". Det gör att vi utvecklas av att jobba med båda.

Sen han kom tillbaka från England har Segerstråle också lett kören under ett par projekt. Han säger att han märkte av Vogts jobb när han kom tillbaka från England.

– Jag gillar brittisk senromantik, medan Dominik håller sig till renänssans och barock, vilket leder till att vi söker olika saker i musiken. När jag återvände var det roligt att se vad som hade hänt med Vida under de år jag var borta och hur de hade utvecklats.

Stor jubileumskör – för att vara Vida

Den 2 november blir det alltså jubileumskonsert för kören. Då blir det valda delar ur årets två tidigare projekt, där ett leddes av Segerstråle och ett av Vogt. Dessutom blir det en jubileumskör. Vanligtvis uppträder Vida med ungefär 16 personer i kören, men jubileumskören blir 25 sångare stark.

– Vi har alltid strävat efter att hålla en uppsättning på runt 16 sångare för att det ger ett helt eget sound. Det finns många stora körer, men inte särskilt många i den här storleken. Men nu får publiken chansen att höra en lite maffigare version av Vida, säger Segerstråle.

Den maffigheten sätts på prov i James MacMillans verk "Miserere", som får Finlandspremiär på jubileumskonserten. Verket innehåller slingor ur det gregorianska ursprungsverket men kompositören har tolkat dem på sitt eget sätt.

– MacMillan är en kompositör som vet hur man skriver för kör, och det är ett mycket välskrivet stycke också rent soundmässigt.

     Jubileumskonsert 5