Sugen på att övernatta ute? – experten tipsar om hur man väljer rätt tält

Sommaren är i startgroparna och den som drömmer om att sova utomhus vill kanske göra det i ett tält. Utbudet är betydligt större i dag än det var för tjugo–trettio år sedan. Det finns mängder av modeller – även tält som spänns upp mellan träd eller hängmattor/hammockar samt tarpar, alltså små ”tak” som spänns upp. Tälten säljer ofta bra på våren eller i början av sommaren. Vad ska då en som inte tältat förr tänka på när hen köper utrustning? – För en nybörjare är det mycket svårare att välja tält i dag. Det är bäst att ta hjälp av någon som vet vad den talar om, branschen är ganska teknisk. Tältsorterna har utvecklats enormt, bland annat materialen. Man har lärt sig att producera bättre och bättre tält, säger Markus Weckman, vildmarksguide och försäljare på Partioaitta i Åbo.

Första steget är att ta reda på vad man själv behöver. – Men det är inte heller så lätt. Man vet kanske inte var man är om fem år och man behöver kanske ett annat sorts tält då. Tält kan vara en långtida investering om man satsar på kvalitet, säger Weckman. Först kan man fundera på hur många personer man ska vara i tältet. Då är det bra att komma ihåg att de flesta tält räknar med en bredd på 50 centimeter per person. – Har man tre personer som ligger på 65 centimeter breda liggunderlag så ryms inte underlagen. Den vanligaste bredden på ett liggunderlag är 50 centimeter och många tälttillverkare utgår från det. – Är man två som ska bo i ett tält så vill man kanske ha ett för tre personer, för att ha mera utrymme. Då kan man förstås välja bredare liggunderlag. Även tältets konstruktion spelar en roll. Ett tält med raka väggar är rymligare än ett med sluttande väggar.

Vikten är också en faktor

Tältets vikt är också en faktor att ta med i beräkningarna. Om man ska vandra spelar vikten en större roll än om man exempelvis ska paddla. – Men i och med att materialen avancerat har man fått ner vikten på tälten ordentligt. De lättaste tälten är strax under ett kilo tunga. Tält på den amerikanska marknaden är ofta lättare jämfört med tält konstruerade för nordiska förhållanden. Det som påverkar vikten är i sin tur vilka väderförhållanden tältet är gjort för. Tält som tål tuffare väder, exempelvis snöstormar, har ofta kraftigare och tyngre tältbågar. – De tält som är lättare kostar ofta mera, eftersom materialen är mera avancerade och tälten därmed dyrare att tillverka. Bättre tält har ofta aluminiumtältbågar medan billigare har glasfiberbågar som är tyngre och inte är lika slitstarka. Dyrare tält är ofta gjorda av nylonväv som behandlats med silikon. Billigare kan ha polyesterväv behandlat med polyuretan. Silikonet har längre livslängd, säger Weckman. Dyneema är en uppstickare bland materialen. Det är slitstarkt men mycket lätt. Något som också måste tas i beaktande är solens UV-strålning. Den tär på tälttygerna mera än snö och hårda vindar. – Man ska aldrig ha tältet stående ute på gården bara för att det är roligt, för det sliter ut det, säger Weckman.

"Att tälta på Grönland är inte som att tälta på Houtskär"

Ett problem som drabbar tältanvändarna är kondensfukten. Äldre tiders tält, gjorda av exempelvis bomull med en vattenavstötande ytbehandling, andades bättre än dagens modernare tält. – Fukten stannar kvar inne i tältet om det är gjort för hårda snöstormar. Själva poängen med dem är att det inte ska regna eller blåsa in i dem. En ovan tältare kan bli förvirrad då de vaknar på morgonen och ser vatten på insidan av tältet. – Att tälta på Grönland är inte som att tälta på Houtskär. De undrar varför tältet läcker fast de betalat tusen euro för det, men det är frågan om fukt de själva producerat. För sommartältande kan det löna sig att köpa ett tält som inte är konstruerat för svåra förhållanden och vars yttertyg inte går ända ner i marken. Då vädrar det underifrån. Ofta är tältets botten lite tjockare eftersom det ska tåla slitningar och vatten mera än väggarna/taket. Vattenpelartrycket är också oftast betydligt bättre i bottnen. Man kan också köpa ett skilt botten som kan placeras under tältet. De är oftast billigare än tälten, så det lönar sig att slita på det i stället för på själva tältet.

Från hundra till tusentals euro

Tält kostar allt från en hundralapp till tusentals euro. Det finns två tältformer som dominerar, kupoltält och tunneltält. Tunneltälten måste ofta kilas fast i marken och lämpar sig inte för en bergsklippa. Kupoltälten står av sig själv och passar till exempel på en klippa eller en strand. – Avigsidan är att de inte alltid tål vind lika bra, men det beror helt på var man placerar det. I Norden är det vanligast att tältet består av ett yttre och ett inre tält. Det spänns upp samtidigt och lämpar sig speciellt för regnigt väder. Ett tält där det inre tyget spänns upp först och det yttre dras ovanpå fungerar bra då det är väldigt varmt på sommaren. – Det är nästan som att sova under bar himmel.

Hur ska man sköta sitt tält? – Att torka det och borsta bort skräpet är grundläggande skötsel. Det är viktigt att ingen fukt packas in, för då riskerar tältet att mögla. Sand och skräp sliter på tyget, därför ska man borsta bort det. Lite mer avancerad skötsel är att spreja tältet med UV-skydd. Hur ofta man gör det beror på hur ofta tältet används, men till exempel varje eller vartannat år fungerar bra. Weckman ger också tipset att ta med sig extra gummiband till tältbågarna då man åker ut på en färd. Gummiband slits fast det inte används, och det lönar sig också kolla i vilket skick de är innan man åker ut på en tur. Ingen vill vakna av att tältets väggar rasar ihop över en.