Åbos närvårdare är bland de sämst betalda – så här ser hemvårdarnas löner ut i Egentliga Finland
Åbo stads närvårdare inom hemvården förtjänar nästsämst i hela Egentliga Finland. Det visar ÅU:s jämförelse av hemvårdarnas löner.
Den uppgiftsbundna lönen för en närvårdare inom Åbo stads hemvård är 2151,05 euro i månaden. I Loimaa och Lundo som är de två kommunerna i landskapet som betalar mest åt sina hemvårdare, förtjänar en närvårdare 2300,16 euro (Lundo) och 2318,94 euro (Loimaa).
Skillnaden mellan den högst avlönade närvårdaren och den lägst avlönade närvårdaren inom den offentliga hemvården i landskapet är 181 euro. På jumboplats ligger Sagu som betalar 2137, 87 euro i månaden åt sina närvårdare inom hemvården.
Kimitoön betalar 2269,92 e/mån och Pargas 2198 e/mån. Personalchef Peter Lindroos i Pargas påpekar dock att staden just nu har på gång ett lönepåslag för vårdarna och att närvårdarnas löner sannolikt kommer att stiga till 2249 euro ännu i vår.
Den enda kommunen som det saknas uppgifter om är Pyhäranta där hemvården är utlokaliserad till vårdföretaget Attendo. Attendo ger inte ut uppgifter om vårdarnas löner.
I slutet av artikeln finns en karta med uppgifter om närvårdarnas och sjukvårdarnas grundlöner i hela landskapet.
Åbo stad har svårt att locka kunniga vårdare
Åbo stad har över lag svårt att rekrytera kunnig vårdpersonal. Staden var nyligen tvungen att fatta beslut om att skära ner antalet bäddplatser på stadssjukhuset för att sjukhuset har brist på personal. Enligt överläkare Kari Koskela är en bidragande orsak till rekryteringssvårigheterna att staden betalar sämre löner åt sina vårdare än vad grannkommunerna gör.
Åbo stads revisionsnämnd lyfter i utvärderingsberättelsen för år 2019 fram hemvården som ett särskilt orosmoment i staden. I rapporten konstaterar man att rekryteringen är en utmaning och att man befarar att den kommer att bli ännu mer utmanande i framtiden.
Sinikka Valtonen, personalchef vid Åbo stad, varför släpar vårdarnas löner efter i Åbo?
-- Lönenivåerna avgörs enligt varje organisations egen lönemall och eventuella justeringar i lönerna avgörs enligt befintliga medel och behov. Kommunerna har ingen enhetlig lönemodell och att komma överens om regionala riktlinjer är inte möjligt.
På vilket sätt återspeglar sig de förhållandevis låga lönerna på förutsättningarna att rekrytera kunniga vårdare till exempel inom hemvården?
-- Lönen är en faktor men inte den enda som avgör vilken arbetsgivare en person väljer, svarar Valtonen.
Enligt Valtonen går man just nu igenom lönestrukturen för hemvårdarna i Åbo och Valtonen påpekar att det är möjligt att få olika tillägg för erfarenhet och krav i arbetet.
Stora skillnader i sjukskötarlönerna
Också för sjukvårdarnas del ser lönerna i Egentliga Finlands 27 kommuner olika ut.
Minst betalar Somero (2402,77 e/mån) och mest betalar Gustavs (2800 e/mån). Några kommuner uppger i ÅU:s förfrågan att man har en gradering för närvårdare och sjukskötare och att en del vårdare har en högre grundlön på grund av mer krävande eller ansvarsfulla uppgifter.
Men är lönen avgörande för hur lockande ett arbete är?
Närvårdarnas fackförbund SuPer lät för ett par år sedan utföra en enkät om vilka faktorer som är avgörande för att man ska trivas på jobbet och det kom fram att det allra viktigaste är att det finns tillräckligt många par händer som utför det aktuella arbetet på arbetsplatsen.
-- Fast man skulle få 3000 euro i lön skulle lönedagen inte vara en bra dag om det inte skulle finnas tillräckligt många anställda på arbetsplatsen, säger Jaana Rönnholm, SuPers huvudförtroendeman i Åbo.
Någon fastställd personaldimensioneringen för hemvården finns ändå inte. Regler för hur många vårdare det måste finnas per klient gäller endast inom äldreomsorgens dygnet runt vård.
-- Jag tror att en fastställd personaldimensionering blir aktuell i något skede, men just nu finns det ingen lag som säger hur många klienter en hemvårdare får ha hand om, säger Rönnholm.
Det här betyder också att det inte går att jämföra hemvårdarnas arbetsmängd eller arbetstakt i kommunerna.
-- Ja, det är svårt att mäta exakt men något system bör det nog i framtiden finnas för det nuvarande systemet betyder att vårdarna har alltför många besök och det finns stor risk för att klienterna inte får den vård man kommit överens om att de ska få, säger Rönnholm.
Jag vet inte hur rejält det är att tävla med löner inom den offentliga sektorn.
Huruvida det är rätt av kommunerna att tävla om kunniga vårdare med hjälp av löner, är enligt Rönnholm en svår fråga.
-- Principen borde ju vara att samma arbete ger samma lön. Det skulle vara rejält. Men klart att varje enskild kommuns egen ekonomi inverkar. Hur mycket har man råd att betala. Jag vet inte hur rejält det är att tävla med löner inom den offentliga sektorn. Jag tycker inte att det är positivt att tävla med lönerna.
Rönnholms åsikt är att vårdarnas löner över lag släpar efter, också efter den lilla lönejustering som gjorts den här våren.
-- Visst släpar vårdarnas löner efter med tanke på det ansvar som vårdarna bär.
Lönerna varierar i kommunerna – granska kartan!
Kartan nedan är interaktiv. Genom att klicka på en kommun får du fram uppgifter om närvårdarnas och sjukskötarnas löner i kommunen. De blåfärgade kommunerna betalar mest åt sina närvårdare (2300 e/mån eller mer) och de rödfärgade betalar minst (under 2200 e/mån).
Enkäten gjordes under vecka 15 och kommunernas ombads svara på enkäten senast den 16.4. Några kommuner meddelade lönerna först vecka 16.
I de flesta kommunerna justerades hemvårdarnas löner en aning uppåt i början av april. I några kommuner, som till exempel i Pargas hade löneförhöjningarna inte ännu förevkligats då enkäten gjordes.