Michaela på Sorpo valde solen - den ger över hälften av stugans el

Mikael Heinrichs
en man installerar solpaneler på ett tak
Här är läget verkligen optimalt, huset ligger högt uppe på ett berg med taket mot söder och inga träd skymmer.
Publicerad:

Ett mindre klimatavtryck fick intresset för solpaneler att vakna, de konstant stigande elpriserna fällde avgörandet för Michaela Ramm-Schmidt och hennes man med stuga på Sorpo i Pargas.

Tomten på Sorpo har familjen haft i cirka tio år, men huset byggdes först 2015. Funderingar på olika energilösningar har avlöst varandra och nu kändes läget rätt för att låta installera solpaneler för att få ner det egna klimatavtrycket och för att få ner elkostnaderna.

Mikael Heinrichs
en kvinna står framför ett hus i skärgården
Tanken att själv kunna producera en del av elen man förbrukar känns vettig ur försörjningsberedskapssynvinkel, säger Michaela Ramm-Schmidt.

– Det var de två sakerna som blev avgörande, dels energins roll i klimatförändringen, dels energipriserna. Kriget i Ukraina blev ytterligare en faktor som spelade in, tanken om att själv kunna producera en del av elen man förbrukar känns vettig ur försörjningsberedskapssynvinkel, säger Ramm-Schmidt.

Tanken om att kunna lösgöra sig från ryskproducerad energi kändes också lockande. Det var dags att ta steget från planer på att ”i något skede satsa på solpaneler” till att verkligen ta steget ut.

Det hade också en betydelse att en del av köpesumman går som en donation till Baltic Sea Action Groups Östersjöarbete.

Snabba tag med installationen

Under förra fredagen installerades en solcellsanläggning med 15 paneler och en effekt på 6,2 kilowatt på taket.

– Då jag har nämnt om det här för bekanta visar det sig att många funderar på solpaneler. Visst är det ett stort beslut, men samtidigt en investering för framtiden.

Arkiv/Mikael Heinrichs
en man står på ett tak med en solpanel på ryggen
Femton solpaneler installeras i rask takt av tre installatörer.

Den el som produceras men inte förbrukas matas in i elnätet och gynnar också kunden. Dessutom kan en del av kostnaderna för själva installationsarbetet dras av i beskattningen som hushållsavdrag.

– Sist och slutligen är jag rätt så övertygad om att nätbolagen inte heller ser det som enbart en dålig sak för dem, tvärtom minskar det på pressen på dem också i förlängningen, som en del av energiomställningen i ett bredare perspektiv.

Det finns lösningar för alla lägen

David Björklund på företaget Sons of Solar som hade hand om projektet konstaterar att just den här storleksklassens system hör till de vanligaste. Tre installatörer sköter en installation under en dag utan större problem.

Pressbild/Sons of Solar/Jerejulius
solpanelsinstallatörer jobbar på ett tak
Installatörerna jobbar i rask takt uppe på taket och hinner knappast njuta av de tilltalande skärgårdslandskapen desto mer.

– Här är läget verkligen optimalt, huset ligger högt uppe på ett berg med taket mot söder och inga träd skymmer.

Villa Meripeikko


  • byggd 2015

  • 126 m²

  • elförbrukning ca 10 000 kWh/år

  • används året om

  • installerad kapacitet 6,2 kW

  • beräknad återbetalningstid för systemet ca 9,5 år

Finns det då dåliga lägen med tanke på solpaneler?

– Om taket är helt i skugga och det finns mycket träd är det förstås mer utmanande, men paneler går att installera också på berg eller på marken, men då blir det förstås aktuellt med en del tilläggskostnader. Alternativ finns det alltid.

Skärgården på frammarsch

Skärgårdsobjekten dyker upp titt som tätt, inte minst tack vare att företaget nu för andra året i följd satsat på ett skilt skärgårdsprojekt, där man koncentrerar installationer till olika områden i skärgården under sommarmånaderna. Det ger bland annat synergieffekter också för kunderna i och med lägre resekostnader – och en mindre klimatpåverkan då logistiken sköts gemensamt.

Mikael Heinrichs
en man i gul rock tittar ut mot vänster
David Björklund och Michaela Ramm-Schmidt övervakar installationen av panelerna.

Pargas, Nagu och Korpo står i tur under juni, Gustavs, Tövsala och Velkua under juli och Kimito, Ekenäs och Ingå i augusti. Dessutom donerar man en del av intäkterna till Baltic Sea Action Groups arbete för Östersjön, närmare bestämt skyddandet av undervattensnaturen i Skärgårdshavet.

– Vi har nog märkt av ett tydligt ökat intresse i skärgården, inte minst på grund av elpriset som skjutit i höjden. I regel brukar man kunna räkna med en återbetalningstid på omkring 10–15 år, men i dagsläget ligger vi närmare 7–12 år, menar Björklund.

Invertern är den del som byts först

Gamla fördomar mot solpaneler i sig har åtminstone Björklund inte stött på. I dagens läge har panelerna i sig en livslängd på en bit över 30 år. Den del som först kräver service är sannolikt invertern, eller växelriktaren. Det är den som gör om likspänningen från solcellerna till växelspänning på 230 volt och i praktiken sköter ”grovjobbet”.

Ännu i denna dag finns det solcellspaneler från 1990-talet som producerar el. Tekniken i sig har gått framåt sedan dess, men grundidén bygger på samma, beprövade metod som använts sedan de första kiselbaserade solcellerna lanserades kommersiellt på 1950-talet.

Slopade tankarna på fristående system

För Ramm-Schmidt har effekten räknats ut så att den grovt sett täcker omkring hälften av elförbrukningen på stugan.

– Vi funderade också i något skede på ett fristående system som skulle ge el också vid elavbrott, men det visade sig vara aningen mer komplicerat, osäkert och dyrt. Dessutom ser åtminstone jag batterierna som aningen kontroversiella ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Ramm-Schmidt.

Mikael Heinrichs
en gul färja närmar sig en hamn
Till Sorpo tar man sig med färja. Resan från Pargas centrum tar en knapp timme och har två färjpass.

Hon ser solkraften som en beprövad teknologi i jämförelse med många andra hållbarhetsteknologier, eftersom tekniken funnits i så gott som nuvarande form redan i över 60 års tid.

– Tekniken i sig är pålitlig och vi känner till den.

Uppdaterad klockan 12.56 med en precisering kring vart donationen riktas.

Reporter (Pargas)
Publicerad: