Reportage

Från en barndom i Amazonas till studentexamen i Åbo – Helena Gualinga propagerar idag för miljöfrågor och mänskliga rättigheter världen över

En annorlunda gymnasietid tar på lördag slut för 20-åriga Helena Sirén Gualinga, som är en av årets studenter i Katedralskolan i Åbo. Gualinga har blivit berömd över hela världen för sitt propagerande för miljöfrågor och ursprungsfolkets rättigheter.

Gualinga är uppvuxen i en liten by i Ecuador i Sydamerika. Hon har upplevt en barndom som nämnvärt skiljer sig från den stereotypt finländska barndomen.

Från tre till åtta års ålder bodde hon tillsammans med sin familj i byn i Amazonas, i Ecuador, och fick uppleva ett liv i nära samverkan med naturen och de övriga byinvånarna.

Inför skolstarten fattade Gualingas familj beslutet att flytta till Finland, som även är pappans hemland. Gualinga inledde sin skolgång i Pargas, i en miljö som var mycket annorlunda den hon fram till dess hade blivit bekant med.

Fram och tillbaka mellan hemmen

Efter den första kulturchocken berättar Gualinga att Finland snart började kännas allt mer som ett hem.

-- Idag kan jag inte föreställa min uppväxt på något annat sätt. Min finska och min ecuadorianska halva är båda lika stora delar av den jag är, berättar hon.

Redan under lågstadietiden började Gualinga pendla mellan de två hemlanden tillsammans med sin familj. Pendlandet präglade Gualingas liv fram till slutet av högstadiet, då familjen beslöt sig för att permanent flytta tillbaka till Ecuador.

Efter ett år i Ecuador och mycket tvekan fram och tillbaka tog Gualinga slutligen beslutet att vid 16 års ålder ensam flytta tillbaka till Finland för att inleda sina gymnasiestudier vid Katedralskolan i Åbo.

Systematisk rasism och konflikter

Barndomen i Ecuador har enligt Gualinga varit den bästa hon någonsin hade kunnat önska sig. Men den förde även med sig saker som små barn helst inte ska behöva bekymra sig över.

Flera decennier av konflikter ligger i bagaget mellan ursprungsfolket och den ecuadorianska regeringen. Gualingas hemby är en av hundratals små byar som är belägna inom det ecuadorianska Amazonas och som har utsatts för ständigt förtryck av regeringen. Det livsviktiga ekosystemet som naturen i området utgör är hotat av såväl klimatförändringen, stora oljebolag och annan naturförstöring.

-- Dessutom utövar regeringen systematisk rasism mot ursprungsfolket. De uppmärksammar inte vårt arbete för att bevara naturen i området och det är ofta mycket svårt för ursprungsfolket att ta upp ärenden i det nationella rättssystemet, berättar Gualinga.

"Jag var alltid rädd för att jag skulle återvända till min by bara för att upptäcka att ingenting finns kvar."

Att bevittna av dylika konflikter mellan sin by och Ecuadors regering från ung ålder har resulterat i att en stark gnista för rättvisa har tänts inom Gualinga.

Hon berättar om hur hon som barn i Finland ständigt oroade sig för sin by och Amazonas ekosystem.

-- Jag var alltid rädd för att jag skulle återvända till min by bara för att upptäcka att ingenting finns kvar.

Snart föddes en frustration inom den lilla flickan, och en hjälplöshet som tog sig uttryck i frågan “Vad kan jag göra?”.

De första konkreta åtgärderna

Gualingas första svar på frågan blev att upprätta ett offentligt konto på Instagram, där hon började uppmärksamma frågor kring ursprungsfolket och klimatförändringen.

Framförallt mänskliga rättigheter och miljöfrågor ligger Gualinga varmt om hjärtat, och hon började tidigt delta i internationella klimatkonferenser och -demonstrationer.

Från och med 13 års ålder har Gualinga använt sin plattform på Instagram för att sprida sitt budskap och lyfta fram saker som medier annars tystar ner. Idag har hon över 70 tusen följare på plattformen och har nyligen blivit verifierad, vilket är en symbol för betydande profiler på Instagram.

Gualinga har även bland annat deltagit i en personintervju i Suomen Kuvalehti, och har en egen sida på Wikipedia.

Instagram är inte på långa vägar den enda formen av aktivism som Gualinga bedriver. Hon har även bland annat medverkat i flera mindre projekt för miljöfrågor och ursprungsfolkets rättigheter.

För tillfället bedriver hon en egen insamling i syfte att underlätta rättsprocesser för kvinnor i Ecuador som utsatts för statligt eller könsrelaterat våld och som på grund av den systematiska rasismen inte själva har möjligheten att ta upp sina ärenden i rätten.

Stoltast är Gualinga ändå över sin bys framgång i konflikten mot oljeföretag och den ecuadorianska staten som utspelade sig under 2000-talet.

-- Efter 10 år av, delvis våldsamma, konflikter lyckades vi ta upp konflikten till behandling i en internationell domstol. Vi vann fallet, och eftersom det var bland de första dylika fallen som behandlades i den internationella domstolen fungerar domen idag som prejudikat för framtida fall.

Hon berättar att den här domen är en stor orsak till att andra byar idag har haft framgång i liknande rättsprocesser.

Balansen mellan två liv

Att balansera livet som aktivist med gymnasiestudier har tidvis varit allt annat än lätt.

-- Det svåraste har varit att veta hur man ska prioritera.

Gualinga berättar om hur små saker som känts viktiga för henne i stunden, så som ett prov, ibland har tvingats nedprioriteras för saker som i slutändan är viktigare för det stora hela. Efter tre hektiska år känns det nu skönt att ta ett mellanår och återvända hem till sin familj i Ecuador.

-- Det kommande året tänker jag satsa på de mindre projekten jag är med och driver, samt spendera kvalitetstid med min familj, berättar hon.

Hon säger även att hon definitivt vill studera ännu i framtiden, och att hon då kommer att återvända till något land i Norden.

-- Min identitet och mitt hem finns i både Ecuador och i Finland. Jag kommer aldrig att kunna ge upp någon av dem.