Från Karis och ÅA till toppjobb ute i världen - Nina Nordström är van vid att vara Pekka Haavistos vikarie
Budskapet i Nina Nordströms våning på Quai Mullenheim i Strasbourg är diskret men tydligt: här befinner du dig hemma hos Finland.
Det avskalade och ljusa skapar en vilsam stämning. Inga pråliga kristallkronor eller gyllene kandelabrar behövs för att tala den finländska diplomatins språk.
Linjen är i stället tydlig och förutsägbar, förment enkel.
Då ambassadör Nordström för Finlands talan lutar hon sig mot en utrikespolitik där mänskliga rättigheter är en ledstjärna.
Nina Nordström är ambassadör vid Finlands ständiga representation vid Europarådet i Strasbourg.
Hon är van vid att vara utrikesminister Pekka Haavistos vikarie.
I veckomötena vid ministerrådet i Europarådet sköts snacket av ländernas ambassadörer, bara en gång i året av utrikesministrarna.
Nordström är en vältränad diplomat. Hennes ord är avvägda men inte så behärskade att inte personligheten skulle bubbla fram.
Och den är alldeles uppenbart engagerad – i en tid där rättsstaten och mänskliga rättigheter ifrågasätts.
– Det här är ett jobb där jag inte har svårt att motivera mig och jag kommer lätt i gång på morgnarna. Man gör bäst ifrån sig om man är inspirerad.
Allan Rosas var viktig vid ÅA
Den inspirationen tog fart redan på 1980-talet då Nina Nordström lämnade Karis bakom sig för att studera vid Åbo Akademi.
På den tiden läste man statskunskap i Hus Lindman – som numera är en restaurang – och folkrätt i Domvillan som ÅA i år avstår ifrån.
– En oerhört givande omgivning, säger Nordström och förfasar sig över Domvillans öde.
Professor Allan Rosas var en viktig mentor – ”han förstod att man ska stöda unga människor” – och utanför trygga Åbo höll världen på att bli ny.
– För mig var den stora grejen i ungdomen Berlinmurens fall. Mitt liv är indelat i ett ”före” och ”efter” murens fall, säger Nordström.
Nina Nordström
Jobb: Ambassadör vid Finlands ständiga representation vid Europarådet i Strasbourg.
Bor: Vid beskickningen på Quai Mullenheim, Strasbourg.
Född och uppvuxen: I Karis.
Familj: Två vuxna barn som studerar i Holland, maka.
Studerat: Vid Åbo Akademi (politices magister 1992 och licentiat 1996), London School of Economics (LL.M-examen 1993 ), European University Institute i Florens (Ph.D 2002).
Karriär i urval: Diplomat vid utrikesministeriet sedan år 1999 med uppdrag bland annat vid ambassaderna i Stockholm, Tallinn, Bukarest, FN-representationen i New York. Arbetat också i UNICEF:s högkvarter i New York.
Om Strasbourg: Det är fredens stad, fransk men bara fem kilometer från den tyska gränsen, en del av det europeiska fredsprojektet.
Trettio år senare är optimismen som präglade Europa på 1990-talet dessvärre ett minne blott. Uppdelningen i block är tillbaka, en ny mental mur har rests.
Också Europarådet och dess arbete för mänskliga rättigheter, rättsstat och demokrati har skakats om. Ryssland uteslöts ur rådet i mars 2022, bara några veckor efter anfallet mot Ukraina.
Det var det enda möjliga i en situation då Ryssland gått över alla anständigheters gräns, säger Nordström.
Samtidigt fortsätter hon att tro på samarbete trots att Europarådets 46 medlemsstater är en brokig församling med varierande inställning till mänskliga rättigheter, rättsstat och god förvaltning.
Urvattnas inte standarder och konventioner då det är uppenbart att många länder inte bryr sig om att följa dem?
– Ja, det gör de, men det är vår uppgift att hålla fast i det multilaterala systemet, inklusive människorättsavtal. Uteslutandet av Ryssland var ett lyckat sätt att visa att det finns gränser. Nu kränks ukrainare på det mest tragiska sättet: de förlorar rätten till liv.
Fallet Ryssland är extremt och det finns få motsvarande uteslutanden ur internationella organisationer.
– Det vanligare i människorättssammanhang är att hålla också motsträviga länder nära och försöka inkludera. Vanligen kan man inte haka upp sig på att alla inte är perfekta, ingen är det, inte heller Finland. Inom diplomatin strävar man till samarbete, säger Nordström.
Ryssland har dock redan länge systematiskt försämrat sina medborgares grund- och mänskliga rättigheter. Situationen kan beskrivas som bedrövlig.
– Därför är det också en tragedi att den ryska regeringens dåd lett till en situation där det nu finns 140 miljoner människor – den ryska befolkningen – som inte omfattas av Europakonventionen och -domstolen. Internationella mänskliga rättigheter finns trots allt till för att skydda människor mot deras egna regeringar.
Fortsättningsvis gäller dock kring 40 av Europarådets 230 avtal också Ryssland, bland annat är landet förbundet till avtalet mot tortyr.
– Det har praktiskt liten men dock viss symbolisk betydelse, säger Nordström.
Belarus är inte godkänt
Viktigt att komma ihåg är att det också finns europeiska länder som ännu aldrig godkänts som medlemmar i Europarådet. Ett exempel är Belarus, på grund av att landets lagstiftning tillåter dödsstraff.
– Däremot arbetar Europarådet med den demokratiska oppositionen i Belarus, för att förbereda landet för framtiden, säger Nordström.
Jordbruk i Svartå
I augusti tar Nina Nordströms fyra år vid Europarådet i Strasbourg slut. En ny stad och ett nytt arbete väntar.
I dag blev nya jobbet offentligt då det godkändes vid presidentföredragningen: Nina Nordström blir Finlands nya ambassadör i Tel Aviv, Israel.
Det kringflackande livet fyllt av internationella uppdrag har förenklats av att hon har tydliga rötter.
Hon vet var hemma är: i det vackra västnyländska kulturlandskapet. Tillsammans med systern Nanny upprätthåller hon släktens jordbruk i Svartå vid Lojo sjö.
Själva jordbruket är utarrenderat till en mjölkbonde men det finns byggnader att ta hand om.
– Dit går min energi om somrarna!
ÅU:s Pia Heikkilä deltog 13-16 februari i en journalistresa till Strasbourg anordnad av Europaparlamentet.