Lyan viktig samlingsplats för unga i Nagu - "För mig är detta en plats att vara med kompisar i stället för att vara på byn och frysa"

Det är inte mycket som händer i Nagu kyrkby en sen tisdagseftermiddag i januari. Men i ungdomsgården Lyan, som ligger vägg i vägg med bollhallen och biblioteket, är det mycket liv och rörelse. Hallen är full med skor och jackor och cirka 20 ungdomar i högstadieåldern sitter och pratar i olika grupper, spelar schack eller springer runt i bollhallen.

Fritidsledaren Joel Kronqvist hälsar på alla som kommer och går, och idag finns här ungdomar också från Korpo och Pargas.

Naguborna Nico Virtanen, 15 år, Felix Viggedal, 13 år, och Alfred Gråhn, 14 år, är goda vänner och de besöker alla Lyan regelbundet. När ÅU frågar dem vad Lyan betyder för dem, säger de alla, att Lyan är ett ställe att träffa kompisar och sitta och prata.

– Jag har vänner här i alla åldrar som jag lärt känna både i skolan och här, säger Virtanen och tillägger att det främst är här som han tillbringar fritiden.

Under pandemin då man inte alltid kunde vara på Lyan tillbringade han mera tid på nätet än nu, och han säger att det var skönt då Lyan öppnade igen.

– För mig är detta en plats att vara med kompisar i stället för att vara på byn och frysa, säger Gråhn som besökt Lyan ända sedan första klass.

Viggedal flyttade till Nagu från Åland då han skulle börja sexan.

– Jag har många kompisar här och kommer bra överens med de flesta, också Joel, säger han.

På Lyan sitter de och pratar, spelar spel eller lagar mat. De kan köpa mat åt sig i butiken som de värmer upp i Lyan, eller så kan de köpa ingredienser för Lyans kort och sedan laga mat åt alla som finns på plats.

– Hot dogs - så gott! säger Virtanen som ett exempel på vad de har tillrett.

Trist med negativitet

På frågan om något kunde förbättras för ungdomar i Nagu kommer de inte direkt på något, de är alla nöjda med att bo här och Viggedal säger att han uppskattar att det är lugnt och att det finns utrymme att göra vad man vill. Men efter en stund kommer det ändå fram, att Nagu blivit lite mer oroligt än förr och att vissa ungdomar gör saker man inte ska göra och då blir nästan alla andra unga stämplade för det.

– Jag tycker att det talas för negativt om ungdomarna i Nagu, säger Viggedal som får medhåll av de andra.

Den frågan är också något som de diskuterat med fritidsledaren Kronqvist.

– Med honom kan vi tala om nästan allt, också om sådant som vi inte talar om med våra föräldrar, säger Viggedal.

– Man kan nog säga att Joel är Lyans hjärta, säger Virtanen.

"En bra fritidsledare fyller många skor"

Joel Kronqvist började arbeta som fritidsledare i Nagu 2014. Han berättar att han har många roller i Lyan.

– En bra fritidsledare fyller många skor. Ibland är jag den trygga vuxna, ibland är jag storebror, ibland kurator, säger han om några av de viktiga uppgifter han har.

– Det är mycket viktigt att jag har en bra relation till ungdomarna så att de känner att de kan komma till mig. Jag försöker se alla och höra alla.

Lyan håller öppet tisdagar, torsdagar och fredagar och dagarnas tidigare timmar är reserverade för de yngre. På fredagarna kan det som mest vara 35 personer i lokalen då också unga upp till 18 år, som redan kanske bor på andra orter, besöker Lyan.

– Här är alla välkomna, säger Kronqvist men tillägger att han förutsätter att de äldre är mer självständiga än de yngre.

Hela verksamheten ska bottna i ungdomarnas egna idéer

Kronqvist berättar att Lyan ska vara ungdomarnas plats där de får vara sociala och lära sig att fungera i grupp. Hela verksamheten ska bottna i ungdomarnas egna idéer, något som är en grundtanke i alla ungdomsgårdar i Pargas.

– Om de vill får gå och köpa ingredienser på ungdomsgårdens kort och laga mat åt alla, säger Kronqvist som det roligaste är då ungdomarna gör en egen grej och lyckas.

Mycket av tiden går dock till att prata och bara spendera tid tillsammans. En sak han diskuterat mycket med ungdomarna är frågan om den negativitet som uppkommit bland ungdomarna efter pandemin och den oro som de vuxna känner för ungdomarna. Ungdomarna känner däremot att de fått ett oförtjänt dåligt rykte.

– Vi samarbetar med skolan och ska försöka jobba med positiv psykologi. Men det som händer återspeglar ungdomarnas illamående, säger han och tillägger att han hoppas att idéerna till konkret verksamhet som kan göra bilden av ungdomarna mer positiv ska komma från ungdomarna själva.

– Jag kan försöka locka fram idéerna, men det är viktigt att vi vuxna inte säger vad som ska göras, för ungdomarna ska själva få känna att de kan påverka sin vardag, avslutar han.