Vårdbiotoper är mångfaldens superkälla

Jordbruk. Fyra av fem jordbrukare säger att naturens mångfald är viktig för dem.

Resultatet är ingen överraskning. Ju mer mångfald i naturen, desto mer gynnar det också producenten. Till exempel insekter som pollinerar, våtmarker som fungerar som buffert vid översvämningar, och rovinsekter och fåglar som håller ner mängden skadeinsekter.

Naturens mångfald kräver insatser, eller ibland motsatsen. Oslåttade dikesrenar ger skydd till fåglar och nyttoinsekter.

MTK och SLC publicerade i början av året vägkartan för mångfaldsåtgärder i jordbruket. Organisationerna efterlyste mera åtgärder så att resan mot en större mångfald i jordbruksmiljön kan stärkas.

Den största enskilda mångfaldsåtgärden är att ta hand om våra vårdbiotoper. För tillfället hotar de att helt försvinna. Därför strävar HELMI-programmet efter att återställa igenvuxna naturbeten.

Målsättningen är att efter restaureringen tas områdena in i aktiv betesanvändning inom ramen för miljöstödssystemet. Det är svårt att hitta ett effektivare sätt att främja mångfalden än betande djur!

Finlands nuvarande CAP-strategi är att väsentligt öka dessa arealer men tyvärr har Livsmedelsverket ändrat kriterierna så att arealen minskar.

Jag har aktivt arbetat för att regelverket skall återgå till ursprungsmodellen eftersom direktiven på EU-nivå inte har förändrats.

Ett naturbete sätts samman av en mosaik av byggstenar som stöder helheten, även om vissa ytor inte producerar betesfoder åt djuren. När djurens klövar söndrar markytan ges livsutrymme åt många olika slags växter. Förstås skall djuren också få en del av sin näring från naturbetet, men om Jord- och skogsbruksministeriet tar jordbruksmiljöns mångfald på allvar, som ofta lyfts upp i festtal, så bör direktiven ändras för att göra naturbeten till en attraktiv åtgärd för producenterna.

Krista Mikkonen EU-valskandidat för de Gröna, samt initiativtagare till HELMI-programmet