I en värld fylld av oroligheter: "Våga prata med barnen också om svåra saker"

Maten blir dyrare. Elräkningarna stiger. Kriget har vi på avstånd tagit del av i flera månader redan.

I en vardag där nyhetssändningarna oftare består av negativa nyheter än positiva hopar sig orosmolnen för mången vuxen.

Ska man som förälder skydda sina barn eller låta dem ta del av vad som händer?

Eva Palmgren-Wickström, som är sakkunnig inom barn- och familjearbete vid Barnavårdsföreningen, anser att det är viktigt att inte stänga ut barnen ur verkligheten.

Barnen snappar ändå ofta upp vad vuxna talar om, vad som sägs i nyheter eller vad de hör om i skola och dagis.

Och att märka att något är annorlunda, utan att själv riktigt veta varför, kan vara skrämmande för ett barn.

– Därför är det jätteviktigt att prata med barnen också om svåra saker.

Vem ska tala med barnen?

– Jag skulle säga föräldrarna. Det är de som är nyckelpersonerna i barnens liv. Talar man om jobbiga saker, visar man att det går att prata också om sådant som känns svårt. På det sättet blir det också lättare för barnet att våga ta upp saker som det funderar på i fortsättningen. Om det känns jobbigt att veta hur man ska närma sig saken så kan man få hjälp, säger Palmgren-Wickström.

Man kan tala med personalen inom småbarnspedagogiken och skolorna har kuratorer som kan ge råd.

– Eller så kan man kontakta tredje sektorn och till exempel oss på Barnavårdsföreningen i Pargas.

Var lyhörd

Barnen går igenom vissa utvecklingsskeden och reagerar på olika sätt i olika åldrar.

– Vissa barn funderar mera på döden och kan vara räddare för döden än andra.

Det kan till exempel ha hänt något som väckt frågor hos barnet som det inte fått svar på.

Eftersom barn inte alltid kan uttrycka sina känslor och frågor i ord är det viktigt att som förälder vara lyhörd och svara på barnens behov på ett sätt som gör dem lugna och trygga.

– Det är jättebra om föräldern märker att det är något som barnet går och funderar på.

Behöver inte detaljer

Då man pratar om svåra saker ska det givetvis ske på barnets premisser. Samtalet bör anpassas till barnets ålder.

– Det viktigaste är att man är tydlig och konkret och att det man säger är lättolkat.

Barn behöver inte veta precis allt, men till den grad att de själv blir nöjda. Att de får ett svar som har med frågan att göra.

– Barn funderar och reflekterar ibland längre på information de får, ibland kanske barn frågar om samma saker på nytt efter några dagar. Då kan man som förälder igen ta sig tid att svara på ett tydligt sätt på barnets fråga.

Lugna samtal

Det är också viktigt att den vuxna tar tillräckligt med tid på sig att prata, lyssna och svara. Att tillfället är lugnt och känns tryggt.

Man kan gärna låta det yngre barnet få vila blicken på något annat. Hen kan till exempel pyssla eller göra något med händerna under tiden man pratar, säger Palmgren-Wickström.

– Då är det också lättare för barnet att öppna sig. Det kan vara obekvämt att prata eller lyssna medan någon tittar på.

Barnen är fördomsfria

Många föräldrar har ganska höga förväntningar på sig själva, säger Eva Palmgren-Wickström.

– Det räcker att som förälder finnas där och ta emot reaktionerna.

Vuxna ska inte heller undvika att prata om ämnen som kan vara förknippade med starka känslor.

Att prata om döden kan kännas jobbigt. Att tala om sexualitet kan upplevas som pinsamt.

– Men man ska minnas att barn är fördomsfria och lätta att prata med om vad som helst. De är tacksamma för den information de får.

Rutiner, rutiner

Trygghet för barn utgår från rutiner. I en värld full av frågetecken är det viktigt att fortsätta göra vanliga saker och sätta fokus på det positiva.

Vad som än händer är vissa saker bestående – som årstidernas gång.

Skänk barnen glädje, men utan att sätta press på dig som förälder, betonar Palmgren-Wickström.

– Satsa på gemensamma saker. Ha en myskväll och tillbringa tid tillsammans.

Minns att tänka sunt

Pressen på föräldrar är större i dag än tidigare. Medan mycket var friare förr präglas vardagen i dag av många måsten och prestationer.

Rekommendationerna och uppmaningarna haglar från så många håll att det är lätt hänt att man glömmer att tänka sunt.

Att våga tro på sig själv som förälder är viktigt. Och inse att man som förälder inte behöver ha en viss roll.

– Tycker du inte om att bygga med lego, ta då barnet med till köket och laga mat tillsammans istället. Som förälder ska du vara närvarande.