Vi borde alla tala om Mahmoud Khalil
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Den palestinska studenten Mahmoud Khalil har de senaste dagarna blivit internationellt uppmärksammad efter att han plötsligt arresterades på grund av sin synliga inblandning i protesterna mot Israels krigsföring i Gaza vid Columbia University i New York City under 2024.
De amerikanska myndigheterna påstår att Khalils green card (som ger dig som utländsk medborgare rätten att leva och bo i USA) därmed har upphävts.
Den anrika tidskriften The New Yorker är tydlig: Oberoende vad du tycker om Isreal, Palestina eller studentprotesterna, är Khalils fall ett ytterst farligt försök att förtrycka yttrandefriheten.
Medborgarrättsorganisationen ACLU har redan kallat Khalils fall det största hotet mot yttrandefriheten i USA under de senaste 50 åren och Amnesty International har påbörjat en kampanj för hans frigivning.
Trumpadministrationen har motiverat arresteringen med att Khalils fortsatta närvaro potentiellt har negativa utrikespolitiska konsekvenser för USA.
De utnyttjar en bortglömd lagtext från kalla krigets tid som främst användes mot östeuropeiska judiska flyktingar som misstänktes för att spionera för Sovjetunionens del.
Men fallet Khalil handlar inte enbart om studenters rättigheter, utan om ett bredare angrepp mot amerikanska universitet och den akademiska friheten.
Vissa har redan jämfört utspelet mot Khalil som en återgång till 1950-talets McCarthyism då Sovjetunionens påstådda sympatisörer eller kommunistiska infiltratörer hänsynslöst förföljdes av den amerikanska senatorn Joseph McCarthy.
I samma anda har Trump kallat de propalestinska demonstrationerna för ”icke-amerikansk” verksamhet.
I ett land skapat av och för immigranter, framstår ett överhängande men vagt definierat hot om utvisning eller indragna visum som ett direkt kontrollmedel, en nygammal metod för att tysta ner och införa självcensur.
Men fallet Khalil handlar inte enbart om studenters rättigheter, utan om ett bredare angrepp mot amerikanska universitet och den akademiska friheten.
Enligt The Nation tvingas de amerikanska universiteten att välja mellan att försvara sina studenter eller att vara delaktiga i Trumps utvisningspolitik.
Om de inte underkastar sig hotas universiteten med sanktioner och indragen finansiering.
Vi bevittnar troligen bara början av ett systematisk anfall mot de amerikanska universitetsvärlden.
Trump har redan lovat att många fler som Khalil kommer att utvisas, men det är inte bara studenterna som är i farozonen, utan även universitetslärarkåren.
Vi bevittnar troligen bara början av ett systematisk anfall mot de amerikanska universitetsvärlden.
Vicepresident JD Vance har redan slagit fast att ”universiteten utgör fienden” till den konservativa rörelsen.
Universitetens roll att producera ny kunskap och kritiskt tänkande ifrågasätts öppet av Trumpadministrationen och den akademiska världen målas upp som en subversiv plats där ungdomar indoktrineras i vänsterpolitik.
Om du kan utvisas för att dina politiska åsikter inte råkar sammanfalla med USA:s utrikespolitiska målsättningar blir det helt sakligt att fråga sig vem som kommer att utpekas och utvisas till näst?
Om den fria akademiska världen böjer sig kan samma princip förlängas till vilken “anti-Trump” fråga som helst.
Det finns många känsliga ämnen att välja mellan: rasismens historia, genusfrågor, klimatet, eller kanske Grönlands position på världskartan?
Hur blir det med forskningen om antifascismens historia?
Hur är det med att kritisera Trumpadministrations vänner bland ytterhögern i Europa?
Blir deltagande i klimatprotester en grund för utvisning, även om dina åsikter baseras på vedertagen forskning?
Det utrikespolitiska argumentet är ett sätt att stävja det demokratiska samhället och den fria tanken i fredstid.
Idag svartmålar Trumpadministrationen alla de som vågar yttra avvikande synpunkter.
Under McCarthys häxjakt på 1950-talet vågade snart ingen sträcka ut sin nacke för att försvara ”kommunisters” medborgerliga rättigheter i rädslan för att själv stämplas som en kommunistsympatisör.
Idag svartmålar Trumpadministrationen alla de som vågar yttra avvikande synpunkter.
Alla i den liberala världen borde ha fått kalla kårar då Trumps pressekreterare nyligen deklarerade en omskrivning av MAGA-förkortningen för universitetsvärlden: “Make Academia Great Again”.
Nu krävs det mod att försvara universitetens position som centrum för kritiskt och fritt tänkande.
Universitetsvärlden är global och angreppen mot den akademiska friheten kommer förr eller senare att synas och kännas även här i Norden.
Här kan du läsa fler kolumner av Kasper Braskén.