Varha, kvalitetsledning och arbetsvälbefinnande
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Det har skrivits mycket om sparkraven inom välfärdsområdena. Även inom Varha upplevs arbetsbelastningen som hög.
En färsk undersökning av Tehy visar att en tredjedel av de anställda inom social- och hälsovården inte tror sig orka fram till pensionsåldern. Bland dem under 30 år är siffran så hög som 47 procent (TS 5.3.2025).
För stor arbetsmängd, personalbrist och en omfattande administrativ arbetsbörda, som datasystem och dokumentation, toppar listan över belastningsfaktorer.
Kvalitetsledning kan inte lösa personalbristen, men den kan minska andra belastningsfaktorer.
Jag arbetade i årtionden vid Åbolands sjukhus som chefsläkare och vd och fick där erfara fördelarna med kvalitetsledning.
Kvalitetshantering är ett centralt verktyg för att förbättra och utveckla verksamheten.
Vid Åbolands sjukhus satte vi som mål att hela sjukhuset skulle erhålla kavlitetscertifieringen SHQS (Social and Health Quality Standard).
Alla enheter och hela personalen deltog på ett föredömligt sätt.
Våra gemensamma ansträngningar belönades när Åbolands sjukhus i mars 2016 erhöll SHQS-kvalitetscertifikatet.
Det var första gången ett helt sjukhus i Egentliga Finland kvalitetscertifierades. Det var dessutom en av de första certifieringarna i hela Finland.
Fortfarande finns det inga andra kvalitetscertifierade sjukhus i denna region.
Forskning bekräftar det vi kunde konstatera vid Åbolands sjukhus: En enhets kvalitetscertifiering kan främja arbetsvälmåendet på många sätt.
Den skapar tydliga strukturer, förbättrar arbetsprocesser och ökar både säkerheten och tillfredsställelsen bland de anställda.
För närvarande verkar kvalitetsledningsarbetet inom Varha vara i en lugn fas. Det vore önskvärt att detta arbete skulle drivas framåt med kraft.
Åbolands sjukhus placerade sig återkommande i topp när sjukhusen i dåvarande Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt jämfördes i fråga om arbetsvälbefinnande.
Låg hierarki, ömsesidig respekt mellan olika yrkesgrupper för betydelsen av allas arbetsinsats och framför allt känslan av att ha möjlighet att påverka innehållet i sitt eget arbete var faktorer som lyftes fram.
Inom hälso- och sjukvården är arbetsvälbefinnande en avgörande faktor både för personalens ork och för patientsäkerheten.
Särskilt viktiga aspekter är:
1. Hantering av arbetsbelastningen. Tillräcklig personalstyrka minskar överbelastning. En genomtänkt arbetsplanering säkerställer tillräcklig vila och flexibilitet.
2. Gott ledarskap och stöd från arbetsgemenskapen. Rättvist, öppet och uppmuntrande ledarskap. Tillgängliga och stöttande chefer. Bra arbetsklimat och gott samarbete mellan kollegor.
3. Arbetets meningsfullhet och yrkesmässig utveckling. Möjlighet att påverka sitt arbete och utveckla sin kompetens. Kontinuerlig fortbildning och lärande i arbetet.
4. Psykologisk trygghet och återhämtning. Möjlighet att diskutera svåra situationer utan rädsla för skuldbeläggning. Debriefing-modeller för att bearbeta traumatiska upplevelser. Tillräcklig återhämtningstid mellan arbetsskiften.
5. Fysiskt och psykiskt välmående. Ergonomiska arbetsredskap och pauser. Företagshälsovård, inklusive stöd för mental hälsa.
6. Belöning och uppskattning. Skälig lön och incitamentsystem. Att visa tacksamhet och uppskattning, både från kollegor och ledningen.
Dokumentation tar oproportionerligt mycket tid från läkare och sjuksköterskor. Förhoppningsvis kan AI-baserade lösningar snart avlasta personalen.
Modellen med egen läkare har lyfts fram mycket på senare tid. Jag är en stark förespråkare för den.
Forskning visar att den kan förbättra patientsäkerheten, vårdkvaliteten och effektiviteten i hälso- och sjukvården och förbättra arbetsvälbefinnande.
Satsningar på kvalitetsledning och införande av modellen med egen läkare är sätt att lindra den nuvarande krisen inom hälso- och sjukvården, även om de inte löser alla problem.