Vårens val är barnens och de ungas val

Visste du att nästan hälften av kommunernas utgifter består av tjänster för 0–15-åringar?

Om man räknar in andra stadiet är siffran över hälften. Efter social- och hälsovårdsreformen utgör därför hela tre fjärdedelar av kommunernas ekonomi bildningstjänster, det vill säga skolor och daghem.

Det innebär att vårens kommunalval för första gången handlar främst om barn och unga.

Därför är det viktigt att unga själva finns med på kandidatlistorna och i kommunfullmäktige.

Barn och unga ska kunna lita på att det alltid finns minst en trygg vuxen i deras närhet att vända sig till och få hjälp av.

Också vuxna som arbetar med barn och unga – eller lever med dem i vardagen – har ovärderlig kunskap, insikt och erfarenhet att bidra med i kommunernas beslutsfattande.

Vad innebär då en bra vardag för barn och unga? Vilka byggstenar består den av?

För vardagen är det avgörande att exempelvis daghem och skolor fungerar, tar hänsyn till barnens olika behov och förbereder dem för framtiden som en del av samhället.

Barn och unga ska kunna lita på att det alltid finns minst en trygg vuxen i deras närhet att vända sig till och få hjälp av, om det uppstår svårigheter hemma eller i skolan.

Därför måste vi säkerställa att det i skolorna finns tillräckligt med olika yrkesverksamma som kan stödja barn och unga i svåra situationer.

Vi har världens bästa lärare i Finland, men de ska få vara just lärare och inte tvingas bli superhjältar som förväntas fungera som terapeuter, ordningsvakter eller kuratorer vid sidan av undervisningen.

Den otrygghet och det våld som blivit vanligare i skolorna har oroat lärare, föräldrar, oss beslutsfattare och eleverna själva.

Det är tydligt att problemen inte försvinner genom att tystas ned.

Samtidigt löses de inte hållbart genom att installera metalldetektorer vid skolans dörrar eller införa väskkontroller – det är plåster på såren som inte tar itu med orsakerna till att barn och unga mår dåligt.

I stället måste vi investera i att barn och unga får möjlighet att bli hörda och få stöd.

Kan någon på allvar påstå att en ung person som varit vaken på grund av en berusad förälder har samma förmåga att ta till sig ny kunskap som en klasskamrat som fått sova gott?

Samtidigt är tillgången till och funktionaliteten hos social- och hälsovårdstjänster direkt kopplade till hur en ung person kliver in i klassrummet på morgonen.

Alla barn har inte samma förutsättningar att börja skoldagen – kan någon på allvar påstå att en ung person som varit vaken på grund av en berusad förälder har samma förmåga att ta till sig ny kunskap som en klasskamrat som fått sova gott?

Satsningar på social- och hälsovårdstjänster är satsningar på möjligheten att gå till skolan eller daghemmet redo att fokusera på det väsentliga – att lära sig.

Förutsättningarna för inlärning skapas genom att säkerställa tillräckliga tjänster för familjer, barn och unga.

Skolfriden byggs inte bara i klassrummen utan också genom en politik som tryggar social- och hälsovårdstjänster och motverkar ojämlikhet.

Därför måste vi satsa bland annat på rådgivningstjänster, förebyggande insatser, lättillgänglig mentalvård för unga och stöd till föräldrar.

Barn ska också ha möjlighet att ha en meningsfull fritid på ett sätt som passar dem – oavsett om det handlar om musik, bildkonst, idrott eller teater.

Hobbyn stöder sociala relationer, utvecklar interaktionsförmågor och ger möjlighet att lära sig nya färdigheter. Samhället bör garantera varje barn minst en givande fritidssysselsättning.

Vårens val är barnens och de ungas val.

Här kan du läsa fler kolumner av Sofia Virta.