Skicka Europas frysta ryska tillgångar till Ukraina
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Ukrainastödet måste framtidssäkras. Att Viktor Orbán var sjätte månad ges möjligheten att skicka Putins frysta miljarder i Europa tillbaka till Moskva är ohållbart.
Nu är det dags för EU:s medlemsländer att fatta beslutet om att frigöra de frysta ryska tillgångarna till förmån för Ukraina.
I snart tre år har Rysslands brutala och orättfärdiga invasion av Ukraina fört med sig ett ofattbart dödande, lidande och förstörelse.
Miljoner människors liv har påverkats, städer har jämnats med marken. Ukraina kämpar för både sin egen och hela Europas existens.
Till följd av sanktionerna finns det för närvarande drygt 200 miljarder euro i ryska tillgångar frysta i EU.
Västvärldens svar har sedan invasionen varit resolut. Kraftfulla sanktioner mot Ryssland, omfattande ekonomiskt stöd till Ukraina och hårt politiskt tryck mot Kreml har satt Putin under svår press och stärkt Ukrainas möjlighet att försvara sig.
Till följd av sanktionerna finns det för närvarande drygt 200 miljarder euro i ryska tillgångar frysta i EU och totalt 300 miljarder euro tillgängliga inräknat de tillgångar som finns i övriga G7-länder.
I oktober förra året kunde vi äntligen fatta beslutet att tillsammans med G7-länderna låta avkastningen från de frysta tillgångarna betala för ett makrofinansiellt lån till Ukraina som omfattar nära 50 miljarder euro.
Med andra ord tvingar just nu västvärlden Ryssland att betala för återbyggnaden och reparationer för den förstörelse och skada man orsakar i Ukraina.
De första miljarderna har redan förts över till Kiev och bidrar här och nu till att stärka Ukrainas motståndskraft.
Det handlar inte om att konfiskera ryska tillgångar, utan att frigöra en liten del av den enorma skuld som Ryssland orsakar Ukraina genom invasionen.
Rysslands invasionskrig är inte enbart en attack på Ukraina utan ett angrepp riktat mot hela Europa.
Det innebär att vi måste kunna använda de frysta tillgångar som finns i EU för att bidra till en ukrainsk seger i kriget.
Det handlar inte om att konfiskera ryska tillgångar, utan att frigöra en liten del av den enorma skuld som Ryssland orsakar Ukraina genom invasionen.
De frysta ryska tillgångarna i EU existerar bara så länge det finns sanktioner mot Ryssland.
Dessa beslut kräver enhällighet i rådet, det vill säga att EU:s samtliga medlemsländer måste vara överens.
Det innebär alltså att Ungern genom att lägga veto mot sanktionerna kan tina upp de frysta miljarderna som då skickas tillbaka till Putin.
Eftersom sanktionerna bara gäller för sex månader åt gången så uppstår minst var sjätte månad en möjlighet för den ungerska regeringen, eller någon annan, att sätta punkt för sanktionerna mot Ryssland.
Ett sådant scenario var möjligt så sent som i januari, när rådet trots Orbáns hot om veto till slut kunde fatta beslut om den senaste förlängningen av sanktionerna.
Men ingenting hindrar Viktor Orbán att upprepa sitt hot om veto i juli.
I första hand borde därför EU redan nu säkerställa att de frysta ryska tillgångarna inte hamnar i Moskvas händer igen genom att förlänga sanktionsperioden från sex månader till 36 månader.
Därefter bör EU skyndsamt möjliggöra att tillgångarna frigörs för Ukrainas räkning.
Att frigöra 300 miljarder för Ukraina och att skydda dem från att hamna i Ryssland skulle kraftigt förbättra förutsättningarna för en ukrainsk seger i kriget.
Ukraina behöver mer än något annat förutsägbarhet för att kunna fortsätta slåss inte bara för sin egen utan hela Europas fred, frihet och säkerhet. 300 miljarder i stöd skulle spela en avgörande skillnad i en tid när omvärldens stöd till Ukraina blir allt mer osäkert.
Att miljarderna används till Ukrainas försvar och återuppbyggnad sänder också en skarp signal till andra stater som överväger att begå liknande brott i framtiden, att det kommer att mötas av ett väldigt högt pris.
Med Donald Trump vid makten är den framtida finansieringen av Ukrainastödet från USA osäkert.
Med Putinvänliga krafter som vinner mark i Europa och en allt större motvilja från EU:s medlemsstater att stärka stödet till Ukraina behöver stödet till Ukraina framtid säkras.
Både EU:s nya utrikeschef Kaja Kallas och EU:s kommissionär för ekonomiska frågor, Valdis Dombrovskis stödjer förslaget att de frysta tillgångarna i sin helhet nu ska gå till Ukraina.
Nu är det dags att EU:s medlemsländer agerar.
På samma sätt som vi i höstas fattade det historiska beslutet att börja finansiera stödet till Ukraina med hjälp av avkastningen av de frysta tillgångarna är det nu dags att Ukraina börjar få ta del av det krigsskadestånd som Ryssland är skyldiga.
Ukraina brottas med en pressad ekonomisk situation på grund av kriget och enorma utgifter för återuppbyggnad av energisystem, skadade vägar, broar och annan infrastruktur.
Dessa kostnader bär ingen annan än Ryssland skulden för. Varken Ukraina eller Europa har råd att vänta längre, hjälpen behövs nu.