En stressad liten fågel
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Bob Marley sjunger i Three Little Birds (Tre Små Fåglar) ungefär så här: Oroa dig inte över nåt, för varje liten sak ska nog bli bra.
Min hjärna kopplar ihop sången med Marta och Maria. Jag störs av berättelsen. Inte av Martas "håssande” över gäster, speciellt en älskad gäst som Jesus, inte av Marias sittande vid Jesu fötter även om hon kanske ”borde” ha hjälpt Marta i stället.
Jesus gör dessutom fullständigt klart att Maria har exakt samma rätt att lyssna och lära sig som alla andra lärjungar. Marta har den rätten också, även om Jesus inte säger ”Kom hit du med och sluta springa fram och tillbaka!”.
Vad är det då som stryker mig mothårs? Jo, det är tolkningarna. Detta kanske låter bekant: Marta borde lugna ner sig, sätta sig ner, precis som Maria gjort.
Att söka sig till Jesu närhet är det viktigaste du kan göra, allt det världsliga är sekundärt.
Detta är såklart sant. Dammfria ytor är definitivt mindre väsentliga än gemenskapen med Jesus. Men är det detta som Jesus menar?
Både Marta och Maria är lärjungar. Båda har en specifik roll och uppgift i Gudsriket, enligt de gåvor Gud skapat dem med. Varför skulle Jesus tillrättavisa Marta för hur hon förbereder och serverar i sin roll? Det gör han inte heller.
Tänk på Martas ord: ”Herre, bryr du dig inte om att min syster har lämnat mig att sköta allting själv? Säg nu till henne att hon hjälper mig." Detta är vad som stormar i hennes hjärta: ”Bryr du dig inte?” Marta har en gnagande misstanke om att hon inte är lika viktig som sin syster. ”Säg nu till henne!”
Marta vill vara lika uppmärksammad som Maria, men inte för saker Maria gör, utan för saker hon själv gör. Hon vill att Jesus bekräftar hennes arbete. Men det verkliga problemet ligger inte där, och Jesus ser hennes hjärta.
Jesus svarar: ”Du bekymrar dig och oroar dig för så mycket.” Det är Martas stress och oro över allt tänkbart, även över ifall Jesus bryr sig om henne, som är problemet. Inte arbetsbördan, inte det Maria valt i stället. Marta är underbart skapad till den uppgift hon har, men hon vågar inte tro att hon är älskad, uppskattad, viktig.
Att Jesus ser henne, precis som han ser Maria vid sina fötter. Maria har valt ”den goda delen” – men Martas del är inte ”dålig”.
Martas del är hennes goda del. Hon är den trosstarka systern, den som efter broderns död vågar tro på att Gud förmår allt. Hennes gåvor är hennes styrka. Även hon är en fågel i Guds hand.