Samarbete mellan skärgårdsregionerna
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Brändö kommun med åtta gästhamnar från Åland och två från Åboland deltog nyligen i världens största båtmässa inomhus i Düsseldorf, Tyskland.
Brändös personal på mässan, 2+2, representerade samtidigt och i praktiken hela Åland och till en del också sydvästra Finlands skärgård. Allt, de cirka 30 000 öarna och skären inom triangeln Mariehamn–Nystad–Hangö, uppfattas i regel av den internationella turisten som geografiskt en och samma skärgård, destination.
Det är att hoppas att Åland tillsammans med grannskärgårdarna, Stockholms-Åbolands, kunde marknadsföra världens mest omfattande skärgårdsregion bestående av över 50 000 öar, holmar och skär.
Ett mer eller mindre sammanhängande och till en del integrerat unikt område på dryga 200 km (sydväst–nordost) gånger knappa 100 km (nord–syd).
Rätt nyligen har det inletts, inom ramen för ett annat EU-projekt med bl.a. Nordiska Skärgårdssamarbetet/NSS som initiativtagare, samarbete mellan representanter för de tre regionerna, skärgårdarna rörande ”hållbart” tonnage för framtiden (möjlighet till stora synergieffekter på flera plan).
Sannolikt en förutsättning när satsningarna, här ex. turism och infrastruktur, kräver stora ekonomiska muskler och ett brett och djupt kunnande. Det har rätt nyligen tagits fram ett instrument, en modell för att mäta skärgårdssamhällens bobarhet (habitability), som ger mått på brister och styrkor utgående från knappa 50 indikatorer.
Modellen har och håller på att implementeras för kommuner och ösamhällen i alla tre regioner. Mera: Visit Turku i samarbete med Pargas och Nådendal har nyligen publicerat en plattform som heter Saaristo, för att locka turister till skärgården (på en av kartorna inkluderas också Ålands skärgård, positivt).
Kan i sammanhanget nämnas att många tiotal gränsöverskridande (mellan nämnda 3 regioner och med andra partners i Östersjön) EU-finansierade projekt har förverkligats under de senaste 10–20 åren. Det torde, som exempel, vara dessa projekts ”förtjänst” att det bland annat finns många välutrustade och fungerande gästhamnar i både Ålands och Åbo skärgård.
Det går alltså att samarbeta mellan regionerna och det behövs i allt större grad för att på olika plan utveckla regionerna, våra skärgårdar, om de på sikt skall ha en chans att överleva som ”normala” samhällen.