På vandring i Åbo slott inför år 2025

Låt oss ta en titt på Åbo slotts kyrkliga rum. Rummen pekar på kyrkans ställning och utveckling i vårt land. Kyrkan har varit kopplad till landets politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden. Religionen och tron på Gud har varit den förenande länken. Att bekanta sig med vårt lands förnämsta medeltida borg blir en resa i tiden. Tidevarv komma, tidevarv försvinna, släkten följa släktens gång.

Herrekällaren i Åbo slotts huvudborg kan ha tjänat som slottskapell redan på 1300-talet men dess historia är höljd i dunkel. Sturekyrkan från slutet av 1400-talet är det sista medeltida bygget i slottet.

Riksföreståndaren och ståthållaren Sten Sture d.ä. lät förstora slottet och bygga Sturekyrkan. Han var gift med Ingeborg Tott och därför syns ätterna Totts och Stures vapen, tre näckrosblad, på altarväggen och vid ingångsportalen.

Sex invigningskors, som ursprungligen varit tolv enligt apostlarnas antal, pryder väggarna. Till höger om altaret finns en piscina, en nischskål där kyrkans heliga kärl sköljdes.

Över 20 medeltida träskulpturer från regionens kyrkor är utställda i Sturekyrkan. En är S:t Sebastian som enligt legenden besköts med pilar och led martyrdöden. Han skyddade befolkningen mot pesten och enligt katolikerna bestraffade Gud kung Gustav Vasa för reformationen genom pesten.

En annan skulptur är S:t Göran och draken vars original finns i Storkyrkan i Stockholm. Egentligen symboliserar den kristendomen; riddaren S:t Göran övervinner hedendomen, den onda draken. Den belyser också svenskarnas krig mot de tyranniska danskarna. Även i Korpo kyrka finns den som skulptur.

År 1527 bröt Gustav Vasa med katolicismen och lutherdomen infördes. Kronan konfiskerade kyrkans och klostrens dyrbara egendom och de katolska helgonfigurerna avlägsnades. Sturekyrkans korsvalv störtade in då slottet brann år 1614 samtidigt som kung Gustav II Adolf besökte slottet.

Efter branden välvdes kyrkan med tunnvalv och användes främst som spannmålsförråd. I förborgen tillverkades brännvin av säden. Slottets nya kyrka, slottskyrkan, togs i gudstjänstbruk år 1706.

Nunnekapellet byggdes redan i slutet av 1300-talet och fick cirka år 1400 sina smäckra stjärnvalv. Valven bars upp av en enda kalkstenspelare med konsoler. Detta stilrena rum var till en början slottsfogdens matsal. Det inreddes år 1562 till kapell under Katarina Jagellonicas tid, hertig Johans polskfödda hustru.

Nunnekapellet syftar på katolicismen, till Katarinas äktenskapsvillkor hörde att hon fick behålla sin katolska tro. Katarina hade hämtat med sig förgyllda kalkar, patener, ljusstakar, krucifix, textiler samt en bönbok, missale, i rödsammet med ornament i förgyllt silver.

Stjärnvalven revs år 1791 då kapellet användes som mjölbod. De ursprungliga valven har senare pietetsfullt rekonstruerats. Pelaren i mitten av Nunnekapellet är inte längre en bärande pelare utan de sirliga stjärnvalven hänger i en stålkonstruktion ovanom taket.

Också i Nunnekapellet ser man vid väggen en golvlucka till den luftkanal som ledde varm luft från slottets centralugn, hypokausten. Träluckan öppnades och varm luft strömmade in i rummet. I regel uppvärmdes kyrkor i vårt land först på 1800-talet.

Till de äldsta skulpturerna i Nunnekapellet hör madonnan av Lundo-mästaren från år 1330. Han är den första kända konstnären i Finland som omnämns i konsthistorien. De övriga skulpturerna härstammar från åländska kyrkor, Rusko och Lundo kyrkor. Det expressiva krucifixet från Hammarlands kyrka föreställer en lidande Kristus där såren och blodet spelar en framträdande roll i enlighet med mysticismens stilriktning.

Det stora trapptornet leder till Slottskyrkan. Utrymmet var på 1400-talet slottets skyttevåning, i yttermuren kan man ännu se två kanonöppningar mot åmynningen. På 1550-talet hörde rummet till hertig Johans renässansvåning och var slottets största gästabudssal. Bredvid slottskyrkan ligger sakristian som under hertigens tid var hans sovkammare. Senare beboddes det också av kungarna Karl IX och Gustav II Adolf.

Då Gustav II Adolf besökte Åbo i april år 1614 åt han middag i salen. Den kvällen bröt elden lös i tornet bredvid och den förödande eldsvådan ödelade slottet. Efter branden miste rummet sin betydelse som festsal och blev ett lagerutrymme. Rummet inreddes först år 1706 till evangelisk-luthersk kyrka för slottsförsamlingen.

År 1775 fick kyrkan två kungsstolar som skulle användas vid kung Gustav III:s besök i slottet. Den ena stolen bär Gustav III:s monogram, den andra drottning Sofia Magdalenas. Kungen och drottningen kom de facto aldrig att besöka slottskyrkan och sitta i stolarna.

Slottskyrkan totalförstördes av bomber och branden år 1941. Då var kyrkan det enda inredda rummet i slottet. Kyrkan har därefter helt restaurerats till den kyrka den är i dag.

Predikstolen är från Lundo kyrka byggd år 1757. Vapnen på kyrkans väggar har tillhört ätterna von der Linde, Jägerhorn, von Stauden och Spåre. Från taket i mittgången hänger två kyrkskepp. Orgeln installerades år 1964.

Kyrkans altartavla härstammar från Alavus nedbrunna kyrka. Antependiet är designat av textilkonstnär Dora Jung och bär texten ”Te Deum Laudamus” (”Dig Gud lovprisar vi”). Vid dörren till sakristian finns en skriftklocka med vilken man meddelade församlingen att nattvarden stod klar.

Nu får vi snart igen vända blad och ringa in ett nytt år. Allt gott till var och en i slott och koja; till hög, till låg, till rik, till arm! Giv oss Guds ära, änglavakt och över jorden frid!