I tio år har idrottsklassen förverkligat unga Åboidrottares drömmar
Fyra av flickorna laget Dream Edges Junior går sista året på idrottsklassen i S:t Olofsskolan i Åbo.
– De är jättefina typer och hela skolan kommer att hålla tummarna för dem, säger deras klassföreståndare Rainer Svens.
Han var den drivande kraften bakom grundandet av en svensk idrottsklass år 2012.
Fortfarande har klassen årligen många sökande som alla genomgår ett mångsidigt, nationellt test för att antagningen ska vara så rättvis som möjligt.
Till skillnad från övriga högstadieklasser har de här eleverna morgonträningar minst två gånger i veckan.
Under åren har det blivit vanligare att allt fler tränar med egen gren och förening.
– Årets niondeklass är speciell eftersom här finns ytterst få grenar, säger Svens.
Sju av eleverna åker synkroniserad konståkning, en är tävlingsdansare, en spelar tennis och resten sysslar med ishockey och fotboll.
– Vissa år har vi haft upp till 12 grenar i samma klass.
Mångfald på svenska
Skillnaden mellan idrottsklassen i Sossen och i de finska skolorna är just mångfalden.
Finska elever måste välja skola enligt gren.
– Läseordningsmässigt skulle nyttan kanske vara större med färre grenar. Samtidigt har vi nu olika typer av människor i samma klass, vilket är en rikedom.
Det bästa med idrottsklassen är att eleverna har en möjlighet att idka sin egen sport och samtidigt kunna sköta skolgången på eget modersmål, säger Svens.
I en vanlig klass får man inte ha hur många frånvarotimmar som helst – åtminstone inte utan en drös tilläggsuppgifter.
Jag vet inte hur eleverna skulle fixa det, säger föräldern Anders Vahtola.
– Tränar man på proffsnivå är man mycket borta från skolan, därför är idrottsklassen fantastiskt bra.
Han började dra dottern Elsa Vahtola i pulka till ishallen i Pargas då hon var tre år.
Som åttaåring övergick hon till synkroniserad konståkning i Kaari taitoluistelu. Därmed blev tempot ett annat.
Förutom själva konståkningen tränar flickorna balett, gymnastik och senare också styrketräning.
"Stolta och glada"
Konståkning är en gren där man är på topp i ganska tidig ålder.
– Inom vissa sporter måste man välja mycket tidigt, vill man fortsätta ha idrotten som hobby eller siktar man på världsmästerskap?
Själv beskriver Anders Vahtola sig som osportig.
– När det gäller idrott är jag på inget sätt ambitiös, men det kan bli bra också utan att mamma och pappas pushar.
Och för Elsas del stundar nu världsmästerskapen.
– Aldrig trodde jag att jag skulle be om ledigt för att åka och se vår dotter delta i VM. Det är mycket overkligt och jag är stolt och glad.
Det är också Rainer Svens.
– Jag vågar nästan påstå att det är första gången någon från idrottsklassen tävlar i VM.