”Problemet med närdemokratin på Kimitoön är att allt färre engagerar sig”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Pilvi Rehn skriver om närdemokrati i en insändare i ÅU.
Att välfärdsområdet i Egentliga Finland, Varha, innebär en förlust ur ett närdemokratiskt perspektiv kan jag hålla med om och jag är själv bekymrad över detta.
Det är svårt att jämföra Varha och Kimitoöns kommun.
Varhas område omfattar 450 000 människor från 27 kommuner och har 79 fullmäktigemedlemmar.
I Kimitoöns kommun har vi 6 500 invånare och 27 fullmäktigemedlemmar.
Närdemokrati är viktigt och jag tycker att Kimitoöns kommun erbjuder många goda möjligheter för dem som vill påverka beslutsfattarna och delta i utvecklingen av den kommunala servicen.
I ett litet samhälle är tröskeln låg, tjänstemän och beslutsfattare träffar man på i vardagen, hemma i byn, i butikerna, på gymmet. Det är bara att stiga fram och berätta vad man har på hjärtat.
Kommunens webbsidor, de lokala tidningarna och sociala media bjuder ständigt på aktuell information.
Problemet är att allt färre engagerar sig och aktivt använder sig av den mångfald av påverkansmöjligheter som de facto finns.
Öppna invånarmöten ordnas kring olika frågor.
Kommunmedlemmar kan lämna in initiativ och respons, det finns en medborgarbudget för att alla ska kunna framföra förslag och rösta fram de vinnande förslagen.
Det stora problemet som jag ser är inte brister i vår närdemokrati utan problemet är att allt färre engagerar sig och aktivt använder sig av den mångfald av påverkansmöjligheter som de facto finns.
Ett sjunkande intresse för det gemensamma är ett demokratiproblem redan idag och risken för att det förvärras är stor.
Det är en sak att sitta hemma vid köksbordet och ondgöra sig över saker och ting, men hur ofta tar man kontakt med beslutsfattarna eller lämnar in initiativ eller går på ett invånarmöte?
För att inte tala om viljan att ställa upp i val, engagera sig på allvar och själv i praktiken jobba inkluderande för att öka delaktighet och insyn.
Förslaget till ny politisk organisation är ett sätt att försöka göra beslutsfattandet attraktivare och effektivare.
Genom att fler skulle ges möjlighet att få tyngre och intressantare uppdrag kan politiken förhoppningsvis locka ett större antal som under några år gör sin ”samhälleliga värnplikt”.
Väljs alltför många personer som inte ställt upp och genomgått väljarnas prövning så urholkas demokratin.
Ur ett demokratiperspektiv är det viktigt att de personer som ställt upp i val och fått väljarnas förtroende också får axla ansvar i den politiska organisationen.
Väljs alltför många personer som inte ställt upp och genomgått väljarnas prövning så urholkas demokratin.
Två utskott innebär att man på ett ändamålsenligt sätt kan samla frågor som har vissa gemensamma nämnare.
Genom att skapa bredare helheter ökar kunskapen och fler kan se på frågorna ur olika perspektiv. Möjligheten till synergieffekter som utvecklar servicen kan förhoppningsvis också öka.
Utöver utskotten finns dessutom kommunstyrelsen, skolsektionerna, revisionsnämnden, centralvalnämnden, myndighetsnämnden och påverkansorganen kvar i förslaget.
Det gäller att hitta en balans mellan antalet beslutsfattare och en effektiv demokrati, en demokrati som alltid är beredd att lyssna på invånarnas röster.
Det primära syftet med den politiska organisationen och utskottens antal är inte att vara så stor som möjligt utan den finns till för att ge kommunmedlemmarna en smidig, effektiv, rättssäker och demokratisk beslutsorganisation.