Reformera primärhälsovården – vi står inför en ny vårdreform om några år!
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Vårdfrågor är på många finländares läppar just nu.
Efter vårdreformen har finländarnas förtroende till vårt vårdsystem sjunkit märkbart.
Medborgarpulsen som mäter finländarnas förtroende till olika aktuella frågor bevisar att misstroendet för vården är sann.
Just nu ser välfärdsområdena ut som ansiktslösa förvaltningsmaskinerier som drar in service.
Ännu år 2021 hade 96 procent av finländarna ett gott förtroende för den offentliga vården. Den här hösten låg samma siffra på 58 procent.
Finländarnas förtroende för offentliga vården har kraschat. Det måste tas på allvar.
Just nu ser välfärdsområdena ut som ansiktslösa förvaltningsmaskinerier som drar in service.
Allt blir digitaliserat och allt det gamla goda dras in.
Förstås avspeglas den offentliga ekonomin i läget inom vården, men även en misslyckad vårdmodell bidrar till den negativa utvecklingen inom vården.
Inom vårdpolitiken har fokuset varit på förvaltningen i stället för på servicen.
Det har resulterat i en stor brist på kompetent personal, oklar arbetsfördelning mellan personalen och till att utvecklingen av servicen inte har varit det som prioriterats.
Det syns speciellt inom primärhälsovården.
Idén med vårdreformen var att förflytta tyngdpunkten inom vården till primärhälsovården och förebyggande vård. Tyvärr så har vi inte lyckats med det.
I Finland skulle vi vara tvungna att göra en mer omfattande reform av primärhälsovården.
Om du har en trygg läkarkontakt och sjukskötarkontakt, kommer du redan ganska långt med det.
I takt med att digitaliseringen ökar får vi inte tro att digitaliseringen och virtuella chattar löser problemen inom primärhälsovården Tvärtom.
Det kan leda till större utmaningar. Vi kan redan jämföra med vad digitaliseringen medfört i skolan.
Nu planerar man i skolorna att införa telefonförbud under lektionerna om inte telefonen behövs undervisningen. Vi tar alltså ett steg bakåt i digitaliseringen.
Jag hoppas att vi nationellt kunde arbeta strukturerat för en fungerande modell med egenläkare eller ett team för egenvård.
På 1990-talet slopades den här modellen främst på grund av den ekonomiska depressionen.
Men kontinuiteten inom vården är ytterst viktig för klienten och även personalen. Allting blir då effektivare både tidsmässigt och ekonomiskt.
Just nu görs olika försök med modellen med egenläkare och egenvårdare i våra välfärdsområden.
I Västra Nylands välfärdsområde har man ett pilotprojekt på en så kallad egenföretagarmodell där en privat läkare jobbar som egenläkare inom offentliga vården.
Med den här modellen vill man försöka lösa utmaningen med hyresläkare och garantera att det finns läkare också på mindre vårdenheter.
Nationellt kommer tanken om egenläkarmodell att ta ett steg framåt. Regeringen gör satsningar på FPA-ersättningarna. En tanke är att just använda FPA-stödet för att vidareutveckla egenföretagarmodellen.
En sak är klar – vi står inför en ny vårdreform igen om några år.
Men tillbaka till vårdreformen. Nästa riksdagsval äger rum 2027. Jag tror att vården absolut blir en av de största valfrågorna.
Partierna måste då lyckas presentera en ny vårdmodell. Ingen finländare vill ha den befintliga modellen kvar.
Då hoppas jag alla partier är öppna med sina tankar – vad ska kommunerna göra, vad ska välfärdsområdena göra eller ska vi ens ha dem kvar som idag.
En sak är klar – vi står inför en ny vårdreform igen om några år.