Reportage
Hon kommer att dra till sig blickarna i sommar
Längst bort i Flipperhallen i Vikom, Nagu, doftar det tjära och mitt i rummet står en stor fiskare på bockar. Båtsnickare Joel Simberg jobbar på en ny bänk ombord och ska såga till stöd för bänken av en präktig bit furu som ligger och väntar på arbetsbänken.
Båtens resliga för och spetsgattade akter andas karaktär. Det är lätt att föreställa sig att den här 10 meter långa och 3 meter breda klinkbyggda skönheten en gång i tiden har dragit blickarna till sig, var än hon rört sig.
I sommar kommer de beundrande blickarna att vara ännu fler, det kan man nästan lova.
Joel Simberg
- Yrke: Båtsnickare
- Ålder: 42
- Driver: Simberg båt & snickeri
- Har egen verkstad i Korpo men samarbetar med de åboländska varven
- Utbildade sig till båtsnickare i Stockholm på Skeppsholmens folkhögskola
- Jobbade tio år som båtsnickare ombord på olika segelfartyg
- Har haft verksamhet i Korpo i åtta år
- Seglar själv allmogebåten Olivia som var hans första båtbygge
Simberg tog sig an den stora fiskaren i december i fjol och har redan lagt ner åtskilliga arbetstimmar på att skrapa hela skrovet rent från lack och sedan ge det en första omgång linolja, tjära och lite rötbekämpningsmedel.
Den gamla motorn, en bilmotor, har maskinmontör Kim Grandell bytt ut mot en Nanni Kubota med fyrtio hästkrafter. En ny motoraxel och ny propeller ska installeras.
För bättre sikt ska den ursprungliga sidobänken midskepps med ratt på båtens styrbordssida bytas ut mot en styrpulpet mitt i båten, framför motorn. Rodret har förstorats för bättre styrförmåga.
Och med två nya vältilltagna bänkar, den ena i fören och den andra formad som en hästsko i aktern, ska 10-12 personer bekvämt kunna åka på utflykt i skärgården med den här gamla fiskebåten.
Glöm kalla nät som halas in av män iklädda tjocka oljeställ. Visst kan en gammal fiskebåt få nytt liv som utflyktsbåt med lackat däck och en motor som inte vrålar utan viskar, putput.
Kanske har hon hetat ”Stora båten” eller bara ”Båten”. Många gamla bruksbåtar, som den här snipan, har inget namn.
Hennes historia är också höljd i dunkel. Simberg tror att hon kan vara byggd någonstans öster om Helsingfors eller i Estland på 1970 – 80-talet. Nu ägs hon av någon som har henne i Nagu.
Förr i tiden var förhållandet till båtarna ganska osentimentalt. Fick de sprickor eller hål försökte man lappa om det gick. Gick det inte så brändes båten upp och så byggde man sig en ny båt istället.
Nu är det ömsint renovering som gäller men, bör man kanske tillägga, utan onödig sentimentalitet.
– Det här blir inget museiföremål utan fiskaren får helt enkelt nytt liv, förklarar Simberg och fortsätter:
– Jag har sett den i sjön och den går fint. Den har fina linjer, ett bra språng och ser stolt ut.
Tips till träbåtsägare
1. Sjösätt redan i april eller maj och låt båten svälla igen och tjära den först senare på sommaren när solen steker och tjäran torkar snabbt
2. Använd blöta trasmattor ombord för att hjälpa virket att svälla på våren vid sjösättning.
3. För bok över vad du gör på båten.
4. Allt behöver inte göras varje år. Dela upp jobben så blir det inte övermäktigt något år.
5. Töm båten på hösten från allt som samlar fukt. Om möjligt dammsug båten ren från löv, sand och träflisor.
6.Täck inte in båten för tätt så att presenningen blir en fuktfälla.
Nagu Marina samlar flera företagare under samma tak
De gamla Flipperhallarna i Vikom, Nagu är välfyllda. Sjuttiofem båtar, några bilar och husbilar får välkommen vinterservice och tak över kajutor och plåtar.
Hallen ägs avBengt ”Bebbe” Engblomoch verksamheten i och kring den drivs av företagarnaJan-Erik KarlssonochBill Sandell.
Karlsson har i huvudsak hand om båtupptagning och båtförvaring medan Sandell har fokus på båt- och fordonsservice.
Allt arbete görs ändå inte av företagarna själva utan det är flera lokala företagare som renoverar och servar i hallarna.
Två rum har fixats upp så att de är gastäta och passar för mer krävande arbeten, som till exempel renovering av en stor fiskare (se artikel intill). En travers i taket möjliggör motorinstallationer.
Karlsson är glad och stolt över hallen och hur den har utvecklats till ett slags ”jättegarage” med utrymme för olika företagare som sysslar med båtar, husbilar, motorcyklar.
– Här kan man svetsa och greja, konstaterar Karlsson.
Planer på fler bryggor och kanske något fler båtar i hallen finns, men just nu ser man tiden an.
– Fram tills kriget i Ukraina såg jag stor potential i den här verksamheten. Nu är jag inte så säker längre, säger Karlsson. Stiger priset på diesel och brännolja mycket så kommer folk inte att vilja köra med sina båtar. Vad händer med gästhamnarna och småbåtsvarven då?